Är du utsatt för våld?

Så kan vi hjälpa dig som är utsatt för våld

Våld i nära relationer kan ta sig olika uttryck och tillsammans kan vi prata om din situation och titta på vad du vill ha hjälp med. Du kan känna dig trygg med att vi har tystnadsplikt och du har rätt att vara anonym.

Förutom att lyssna och ge råd kan vi ge dig praktiskt stöd om du vill göra en polisanmälan och finnas med i kontakten med socialtjänsten.

Vi erbjuder skyddat boende för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och medföljande barn. För oss är det viktigt att kvinnor och barn som bor i vårt skyddade boende känner sig trygga och får det stöd de behöver.

Tystnadsplikt

Alla anställda i kvinnojouren har tystnadsplikt – det du berättar stannar hos oss. Det syns inte på din telefon eller din telefonräkning att du har ringt till oss. Vi har inga rapporteringsskyldigheter förutom om vi misstänker att barn far illa. Vi är i sådana fall skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten, men vi diskuterar detta med dig först.

Anhörig

Misstänker eller vet du att en anhörig är utsatt för våld, hot eller kontroll kan du också få stöd och rådgivning av oss.

Frågor och fakta

Våld i nära relationer kan se ut på olika sätt och förekomma i olika skepnader. Ofta är det en partner som utövar våld, men det kan också vara en annan person som man står nära och har en förtroendefull relation till. Våld kan ses som en handling där syftet är att skapa och utöva makt.

Våld kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt och latent. Det är inte ovanligt att det är en kombination av flera typer, eller att de varierar i perioder. I början av en relation förekommer sällan våld. I stället kan det tvärtom vara så att relationen är väldigt passionerad eftersom våldsförövaren ofta uppvaktar sin partner väldigt intensivt.

Svartsjukan och kontrollbehovet kommer ofta smygande och kan till en början upplevas som oskyldigt, kanske till och med kärleksfullt. Efterhand eskalerar beteendet och det är vanligt att den våldsutsatta anpassar sig för att undvika konflikter. Med tiden ökar kontrollen, hoten och våldet. Inte sällan börjar det med psykisk misshandel; nedvärderande och kränkande kommentarer eller plågsam tystnad för att straffa sin partner, så kallad ”silent treatment”. Resultatet blir ofta att den våldsutsatta förlorar tron på sig själv.

 

 

Vad är fysiskt våld?

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar dig och orsakar fysisk smärta. Det kan handla om knuffar, sparkar, slag, strypgrepp, fasthållning, att få saker kastade på sig eller att bli attackerad med tillhygge. Ofta är våldet planerat och sker i hemmet, där ingen annan kan se. Våldet och skadorna som uppkommer av det är sällan slumpartade, utan ofta planerade av den som orsakar våldet och utdelas på ställen där ingen annan ser eller där det går att dölja.

Våldet är sällan enbart fysiskt, utan många gånger är det psykiska våldet det mest framträdande.

Exempel på fysiskt våld:

  • Knuffar, sparkar, slag, örfilar
  • Strypgrepp
  • Fasthållning
  • Att få saker kastade på dig
  • Att bli attackerad med tillhygge

 

Vad är psykiskt våld?

Det psykiska våldet visar sig genom kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot dig, din egendom eller människovärde. Att bli utsatt för psykiskt våld leder successivt till psykologisk nedbrytning och skadar självförtroendet, självkänslan och din självbild. Här innefattas också det latenta våldet, som skapar en oro för att nytt våld kan komma att uppstå. Det våld som man brukar säga finns ”i hemmets väggar” – att man kan känna av stämningen eller utläsa aggressivitet på kroppsspråk och handlingar.

Det latenta våldet leder ofta till att du börjar anpassa dig och göra allt du kan för att hålla din partner på ett bra humör. Dock till ingen nytta, för våldsutövaren hittar alltid någon anledning till irritation och ilska och projicerar ofta sina egna känslor och sitt mående på den våldsutsatta. Detta medför enorm stress och hela tillvaron kan byggas upp på vilket humör ens partner är på just den här dagen.

Det är inte ovanligt att barn används som ett verktyg för att hota och kontrollera i en destruktiv relation.

Svängningarna mellan det ömsom nedbrytande beteendet och ömsom ömsinta och till synes kärleksfulla beteendet stärker den våldsutsattas band till den som utsätter – samtidigt som självkänslan allt eftersom påverkas negativt och våldet normaliseras. Det är två av flera anledningar till att det är svårt att ta sig ur en våldsam relation.

Exempel på psykiskt våld:

  • Hot
  • Kontroll
  • Kränkningar, hån, nedvärderande kommentarer
  • Begränsning
  • Utpressning
  • Kontrollerande
  • Använda barn, husdjur eller närstående som ”vapen” för att hota, skrämma och kontrollera

 

Vad är sexuellt våld?

Det sexuella våldet kan se ut på flera olika sätt, men innefattar psykiska eller fysiska handlingar som utförs utan att du gett ditt samtycke. De som är allra mest utsatta för sexualbrott är unga tjejer i åldern 16-24 år. Förövaren är oftast någon kvinnan känner sedan tidigare – en partner, vän, bekant eller släkting – inte sällan en jämnårig eller en äldre kille. Sexualbrott begås oftast hemma eller hos någon man känner. Det kan även begås utomhus men det är inte alls lika vanligt. Det är också ovanligt att övergreppet begås av en helt okänd person, men det kan också ske. Det kan också vara flera som begår övergreppet tillsammans.

Att bli utsatt för sexuellt våld väcker ofta skuld- och skamkänslor och många upplever att samhället och rättsväsendet skuldbelägger kvinnorna genom bland annat fördomar om sexualbrott.

Exempel på sexuellt våld:

  • Någon gör något sexuellt med dig mot din vilja, till exempel tvingar dig till samlag – våldtäkt –  eller tar på dig med händerna, munnen eller könsorganet trots att du inte vill.
  • Att bli tvingad att titta på när någon onanerar, att tvingas titta på porr eller bli övertalad att utföra sexuella handlingar på dig själv medan den andra tittar.
  • Om någon får dig att ha sex genom att ge dig saker, alkohol eller pengar.
  • Om du blir fotad eller filmad på ett sexuellt sätt mot din vilja – oavsett om det är via mobil, webkamera eller IRL.
  • När någon utför sexuella handlingar mot dig och du inte vågar säga nej, ofta på grund av att förövaren är i en maktposition.
  • När någon rör vid dig, ser på dig på ett sätt som uppfattas som opassande eller säger saker med sexuell anspelning utan att du vill det.
  • Att sälja eller köpa en människa för sexuella ändamål – prostitution.
  • När någon försöker tjata sig till sex – trots att du säger nej.
  • Att ha sex med någon som är för full för att samtycka, är avsvimmad eller så sjuk att denne inte kan samtycka.
  • Att ha sex med någon som inte gett samtycke i ord eller handling.


Sexuellt våld i nära relationer

Det sexuella våldet är ofta en del av mäns våld i nära relationer. Det kan till exempel handla om att du känner dig tvingad att vara sexuellt tillgänglig för din partner för att undvika att bli utsatt för andra former av våld eller att bli väckt mitt i natten av att din partner gör något sexuellt med dig, mot din vilja.

Ibland kan gränsen mellan vad som är ett övergrepp och vad som är frivilligt bli otydligt för den som är våldsutsatt. ”Försoningssex” efter våldsutövandet kan av mannen ses som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, medans det för kvinnan kan upplevas som ett övergrepp.  För henne handlar det om en försvarsstrategi för att undvika andra former av våldsutövande. Ofta inser hon inte förrän efteråt att det faktiskt rörde sig om en form av våldsutövande och kontrollerande beteende. Det viktiga är känslan av att ha tvingats till sex man inte ville ha – det är det som räknas som ett sexuellt övergrepp.


Det sexuella våldet i siffror

Under 2018 anmäldes omkring 22 500 sexualbrott, varav 7 960 rubricerades som våldtäkt. Sexualbrott innefattar ett flera olika typer av brott – våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier.

  • Av de anmälda våldtäktsbrotten 2018 utgjordes 4 470 brott av våldtäkter mot vuxna dvs 18 år eller äldre.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna 2018, dvs 18 år eller äldre, var 96 procent brott mot en kvinna och 4 procent mot en man.
  • Av de anmälda våldtäktsbrotten 2018 var det 44 procent (3 490 brott) som bestod av våldtäkter mot barn i åldern 0–17 år, vilket innebar en ökning med 12 procent sedan 2017.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot barn 0–17 år 2018 var 91 procent brott mot en flicka och 9 procent mot en pojke.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot barn var 2 300 brott mot barn under 15 år.
  • 51 sexualbrott om dagen har anmälts mellan åren 2009 och 2018.
  • 1183 män åtalades 2016 för sexualbrott och 6 kvinnor.
  • 77% av sexualbrotten sker inomhus, av en anhörig, bekant, släkting eller någon den utsatta har en nära relation med.
  • 5 % av våldtäkterna är överfallsvåldtäkter.
  • 1/5 av kvinnor världen över har utsatts för sexualbrott innan 15 års ålder.

Källa: BRÅ

 

Hedersrelaterat våld och förtryck

Precis som mäns våld mot kvinnor har hedersrelaterat våld och förtryck en grund i föreställningar om kön, makt och sexualitet. Våldet och förtrycket kan ta sig uttryck på olika vis, t ex stark kontroll, hot, tvång och fysiskt våld. Det som skiljer hedersförtryck från annat patriarkalt våld är att det uppmuntras av ett kollektiv och genomsyras av status, anseende, skam och har ett stort fokus på flickornas sexualitet.

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas av ett kollektiv som ofta består av familj, släkt och landsmän. Det är vanligt att familjen utövar stark kontroll över flickor och kvinnor. Det kan t ex handla om vilka fritidsaktiviteter hon får ha vilka personer hon får träffa och vem hon ska gifta sig med. Det är vanligt att flickan måste vara oskuld vid giftermålet. Även pojkarna måste gifta sig med en oskuld, men det är flickornas och kvinnornas beteende som kan påverka släktens status och rykte.

Det är också vanligt att familjen kontrollerar vilka klädet flickorna får ha och har förväntningar på hur hon ska bete sig. En kvinna eller flicka som agerar på ett sätt som familjen inte accepterar, och som därmed skadar familjens heder, kan hamna i en mycket hotfull och farlig situation. Det kan räcka med att ryktet om hennes beteende når familjen för att hon ska anses ha skadat deras heder.

Flera våldsförövare

Hedersrelaterat våld och förtryck har ofta sin grund i ojämnställda och icke-demokratiska samhällen. Det är dock inte knutet till en viss religion eller etnisk grupp. Eftersom hedersrelaterat våld och förtryck utövas av kollektivet, riskerar den utsatte att motta hot från flera våldsförövare, oftast familjemedlemmar. Precis som i andra sammanhang varierar situationen mellan olika familjer. Normsystemet är dock övergripande och innebär att flickors och kvinnors beteende i en familj och släkt får direkt påverkan på männens status och anseende.

Utsatta män

Även pojkar och män kan utsättas för hedersförtryck och påverkas av att leva med de krav och förväntningar hederskontexten bär med sig. Det kan t ex handla om att de tvingas till att kontrollera och bruka våld mot en familjemedlem, eller bli bortgifta mot sin vilja. Kriminalitet och missbruk kan också skada hedern. Heteronormen är stark och att öppet leva som hbtq-person ökar risken förr att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

En person som utövar våld följer ofta vissa mönster. Ett sätt att upptäcka dessa är att vara uppmärksam på tidiga tecken.

Kvinnosyn

Det är vanligt att våldsförövare har en nedvärderande kvinnosyn, i allmänhet pratar illa om kvinnor eller kommenterar deras klädsel och kroppar.

Svartsjuka

En intensiv och överdriven svartsjuka är ofta en varningssignal. Om du måste redovisa var du har varit, vem du har träffat och varför i detalj, tyder detta på ett kontrollbehov.

Isolering

Isolering av den våldsutsatta kan ske på olika vis, exempelvis genom att våldsförövaren insisterar på att skjutsa den våldsutsatta till och från skolan eller jobbet. Han vill inte att hon ska träffa vänner, familj eller släkt och kanske pratar illa och nedsättande om hennes omgivning. Att isolera en annan människa handlar oftast om att få full kontroll över personen. Till slut har den våldsutsatta bara en känslomässig kontakt kvar – sin våldsförövare.

Materiellt våld

Om våldsförövaren slår i dörrar och väggar, eller slår sönder andra föremål, är det ofta ett sätt att skrämmas. Även hot kan förekomma.

Kontroll

En våldsförövare försöker på många sätt kontrollera och utöva makt. Den våldsutsatta får till slut inte bestämma någonting, utan kontrolleras hårt av våldsförövaren.

Polisanmälan

Hot och våld är brott enligt svensk lagstiftning. Om du blir utsatt för hot och våld har du alltid rätt att polisanmäla. I en akut situation kan du ringa 112. Om det inte är akut ringer du 114 14. Det finns poliser som har erfarenhet av och är vana vid att möta människor som har blivit utsatta för hot och våld. DU kan be att få träffa en sådan polis,

Skyddade personuppgifter

Det finns tre typer av skyddande personuppgifter eller skyddad identitet som det också kallas: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Nedan följer information om dessa typer av skydd. Du kan läsa mer på Skatteverkets hemsida.

Sekretessmarkering

Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter, I vissa fall kan du få dina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs ini folkbokföringssystemet. Då måste varje myndighet noga pröva ditt enskilda fall innan de lämnar ut dina uppgifter om någon begär det.

Kvarskrivning

Om det finns särskilda skäl kan du även få bli ”kvarskriven” på den gamla orten när du flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på din gamla ort. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket. Din post förmedlas således via Skatteverket. Fördelen är att den nya adressen aldrig registrerats i folkbokföringen och därmed inte heller spridits till andra myndigheter.

Du ansöker om sekretessmarkering och kvarskrivning via Skatteverket. De tar sedan beslut ett år i taget. Ansökningsprocessen brukar ta ca två veckor.

Fingerade personuppgifter

Om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan du få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Polismyndigheten.

Att reagera för förändring och bryta upp från en våldsam relation kan upplevas som svårt. Förklaringen till detta kan hittas i den teoretiska modellen om våldets normaliseringsprocess. Den beskriver hur våldshandlingar i en relation till slut upplevs som normala, det vill säga: de normaliseras. Detta sker samtidigt som våldets utvecklas och den våldsutsattas självkänsla bryts ned.

Våldshandlingar i en relation kan förstås som en process där upprepat våld, till synes extremt sådant, ändå kan uppfattas som normalt och något som den våldsutsatta till slut förväntar sig, accepterar och kanske till och med kan försvara.

Till en början kan den våldsutsatta bli chockad och uppleva våldet som oacceptabelt, men efterhand som våldet upprepas suddas gränserna ut mellan vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Det innebär inte att den våldsutsatta godkänner våldet, men att hon skapar strategier för att få våldet att upphöra t ex genom att förändra sig själv. Men oavsett hur mycket hon förändrar och anpassar sig kommer våldet inte att upphöra. Ansvaret för våldet ligger helt och hållet hos våldsförövaren.

Perioder då förövaren inte använder våld kan göra att den våldsutsatta tror och hoppas att våldet ska upphöra. Det är dock vanligt att våldsamma relationer också innehåller inslag av kärlek och omsorg. Det är också vanligt att våldsförövaren snabbt kan växla mellan våld och kärlek. Detta i sin tur kan ses som en strategi från våldsförövarens sida. Det är ett sätt att få kontroll över den våldsutsatta.

Det är vanligt att våldet leder till isolering av den våldsutsatta kvinnan, vilket i sin tur gör att det skapas ett större beroende av den man som utövar våldet.

Om du blir utsatt för hot, våld eller kontroll kan du välja att dokumentera händelser, skador och tidpunkter. Detta kan vara viktig information och du har bestämt dig, eller framöver bestämmer dig, för att polisanmäla. Du kan t ex anteckna datum, klockslag och händelser, eller spara sms, brev, mejl eller annat bevismaterial. Informationen kan du exempelvis förvara på ett säkert ställe i hemmet, på ett USB-minne, på en hemlig mejladress eller på jobbet.

Om du behöver fly är det bra om du försöker få med dig så mycket som möjligt.

Här nedan finns en lista på saker som kan vara bra att ta med till dig och barnen. Om du hinner, packa en väska med:

  • Identitetshandlingar, t ex pass och körkort.
  • Ekonomiska handlingar som bankkort och bankdosa samt kontanter.
  • Värdehandlingar, t ex hyreskontrakt, försäkringsbrev, skilsmässopapper, vårdnadspapper.
  • Mediciner
  • Nycklar till hus, lägenhet eller bil.
  • Foton på dig och barnen.
  • Glasögon, kontaktlinser och tandställning.
  • Värdefulla saker för barnen, som snuttefilt, leksak eller gosedjur.
  • Viktiga kontaktuppgifter, t ex till barnens skola eller förskola.
  • Andra saker som är värdefulla för dig och barnen, t ex arvegods.