Är du utsatt för våld?

Så kan vi hjälpa dig som är utsatt för våld

Våld i nära relationer kan ta sig olika uttryck och tillsammans kan vi prata om din situation och titta på vad du vill ha hjälp med. Du kan känna dig trygg med att vi har tystnadsplikt och du har rätt att vara anonym.

Förutom att lyssna och ge råd kan vi ge dig praktiskt stöd om du vill göra en polisanmälan och finnas med i kontakten med socialtjänsten.

Vi erbjuder skyddat boende för kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och medföljande barn. För oss är det viktigt att kvinnor och barn som bor i vårt skyddade boende känner sig trygga och får det stöd de behöver.

Tystnadsplikt

Alla anställda i kvinnojouren har tystnadsplikt – det du berättar stannar hos oss. Det syns inte på din telefon eller din telefonräkning att du har ringt till oss. Vi har inga rapporteringsskyldigheter förutom om vi misstänker att barn far illa. Vi är i sådana fall skyldiga att göra en orosanmälan till socialtjänsten, men vi diskuterar detta med dig först.

Anhörig

Misstänker eller vet du att en anhörig är utsatt för våld, hot eller kontroll kan du också få stöd och rådgivning av oss.

Frågor och fakta

Våld i nära relationer kan se ut på olika sätt och förekomma i olika skepnader. Ofta är det en partner som utövar våld, men det kan också vara en annan person som man står nära och har en förtroendefull relation till. Våld kan ses som en handling där syftet är att skapa och utöva makt.

Våld kan exempelvis vara fysiskt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt, materiellt och latent. Det är inte ovanligt att det är en kombination av flera typer, eller att de varierar i perioder. I början av en relation förekommer sällan våld. I stället kan det tvärtom vara så att relationen är väldigt passionerad eftersom våldsförövaren ofta uppvaktar sin partner väldigt intensivt.

Svartsjukan och kontrollbehovet kommer ofta smygande och kan till en början upplevas som oskyldigt, kanske till och med kärleksfullt. Efterhand eskalerar beteendet och det är vanligt att den våldsutsatta anpassar sig för att undvika konflikter. Med tiden ökar kontrollen, hoten och våldet. Inte sällan börjar det med psykisk misshandel; nedvärderande och kränkande kommentarer eller plågsam tystnad för att straffa sin partner, så kallad ”silent treatment”. Resultatet blir ofta att den våldsutsatta förlorar tron på sig själv.

 

 

Vad är fysiskt våld?

Fysiskt våld är varje form av oönskad fysisk beröring och fysisk handling som skadar dig och orsakar fysisk smärta. Det kan handla om knuffar, sparkar, slag, strypgrepp, fasthållning, att få saker kastade på sig eller att bli attackerad med tillhygge. Ofta är våldet planerat och sker i hemmet, där ingen annan kan se. Våldet och skadorna som uppkommer av det är sällan slumpartade, utan ofta planerade av den som orsakar våldet och utdelas på ställen där ingen annan ser eller där det går att dölja.

Våldet är sällan enbart fysiskt, utan många gånger är det psykiska våldet det mest framträdande.

Exempel på fysiskt våld:

  • Knuffar, sparkar, slag, örfilar
  • Strypgrepp
  • Fasthållning
  • Att få saker kastade på dig
  • Att bli attackerad med tillhygge

 

Vad är psykiskt våld?

Det psykiska våldet visar sig genom kränkningar med ord och handlingar som riktar sig mot dig, din egendom eller människovärde. Att bli utsatt för psykiskt våld leder successivt till psykologisk nedbrytning och skadar självförtroendet, självkänslan och din självbild. Här innefattas också det latenta våldet, som skapar en oro för att nytt våld kan komma att uppstå. Det våld som man brukar säga finns ”i hemmets väggar” – att man kan känna av stämningen eller utläsa aggressivitet på kroppsspråk och handlingar.

Det latenta våldet leder ofta till att du börjar anpassa dig och göra allt du kan för att hålla din partner på ett bra humör. Dock till ingen nytta, för våldsutövaren hittar alltid någon anledning till irritation och ilska och projicerar ofta sina egna känslor och sitt mående på den våldsutsatta. Detta medför enorm stress och hela tillvaron kan byggas upp på vilket humör ens partner är på just den här dagen.

Det är inte ovanligt att barn används som ett verktyg för att hota och kontrollera i en destruktiv relation.

Svängningarna mellan det ömsom nedbrytande beteendet och ömsom ömsinta och till synes kärleksfulla beteendet stärker den våldsutsattas band till den som utsätter – samtidigt som självkänslan allt eftersom påverkas negativt och våldet normaliseras. Det är två av flera anledningar till att det är svårt att ta sig ur en våldsam relation.

Exempel på psykiskt våld:

  • Hot
  • Kränkningar, hån, nedvärderande kommentarer
  • Begränsning
  • Utpressning
  • Kontrollerande
  • Använda barn, husdjur eller närstående som ”vapen” för att hota, skrämma och kontrollera

 

Vad är sexuellt våld?

Det sexuella våldet kan se ut på flera olika sätt, men innefattar psykiska eller fysiska handlingar som utförs utan att du gett ditt samtycke. De som är allra mest utsatta för sexualbrott är unga tjejer i åldern 16-24 år. Förövaren är oftast någon kvinnan känner sedan tidigare – en partner, vän, bekant eller släkting – inte sällan en jämnårig eller en äldre kille. Sexualbrott begås oftast hemma eller hos någon man känner. Det kan även begås utomhus men det är inte alls lika vanligt. Det är också ovanligt att övergreppet begås av en helt okänd person, men det kan också ske. Det kan också vara flera som begår övergreppet tillsammans.

Att bli utsatt för sexuellt våld väcker ofta skuld- och skamkänslor och många upplever att samhället och rättsväsendet skuldbelägger kvinnorna genom bland annat fördomar om sexualbrott.

Exempel på sexuellt våld:

  • Någon gör något sexuellt med dig mot din vilja, till exempel tvingar dig till samlag – våldtäkt –  eller tar på dig med händerna, munnen eller könsorganet trots att du inte vill.
  • Att bli tvingad att titta på när någon onanerar, att tvingas titta på porr eller bli övertalad att utföra sexuella handlingar på dig själv medan den andra tittar.
  • Om någon får dig att ha sex genom att ge dig saker, alkohol eller pengar.
  • Om du blir fotad eller filmad på ett sexuellt sätt mot din vilja – oavsett om det är via mobil, webkamera eller IRL.
  • När någon utför sexuella handlingar mot dig och du inte vågar säga nej, ofta på grund av att förövaren är i en maktposition.
  • När någon rör vid dig, ser på dig på ett sätt som uppfattas som opassande eller säger saker med sexuell anspelning utan att du vill det.
  • Att sälja eller köpa en människa för sexuella ändamål – prostitution.
  • När någon försöker tjata sig till sex – trots att du säger nej.
  • Att ha sex med någon som är för full för att samtycka, är avsvimmad eller så sjuk att denne inte kan samtycka.
  • Att ha sex med någon som inte gett samtycke i ord eller handling.


Sexuellt våld i nära relationer

Det sexuella våldet är ofta en del av mäns våld i nära relationer. Det kan till exempel handla om att du känner dig tvingad att vara sexuellt tillgänglig för din partner för att undvika att bli utsatt för andra former av våld eller att bli väckt mitt i natten av att din partner gör något sexuellt med dig, mot din vilja.

Ibland kan gränsen mellan vad som är ett övergrepp och vad som är frivilligt bli otydligt för den som är våldsutsatt. ”Försoningssex” efter våldsutövandet kan av mannen ses som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, medans det för kvinnan kan upplevas som ett övergrepp.  För henne handlar det om en försvarsstrategi för att undvika andra former av våldsutövande. Ofta inser hon inte förrän efteråt att det faktiskt rörde sig om en form av våldsutövande och kontrollerande beteende. Det viktiga är känslan av att ha tvingats till sex man inte ville ha – det är det som räknas som ett sexuellt övergrepp.


Det sexuella våldet i siffror

Under 2018 anmäldes omkring 22 500 sexualbrott, varav 7 960 rubricerades som våldtäkt. Sexualbrott innefattar ett flera olika typer av brott – våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier.

  • Av de anmälda våldtäktsbrotten 2018 utgjordes 4 470 brott av våldtäkter mot vuxna dvs 18 år eller äldre.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna 2018, dvs 18 år eller äldre, var 96 procent brott mot en kvinna och 4 procent mot en man.
  • Av de anmälda våldtäktsbrotten 2018 var det 44 procent (3 490 brott) som bestod av våldtäkter mot barn i åldern 0–17 år, vilket innebar en ökning med 12 procent sedan 2017.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot barn 0–17 år 2018 var 91 procent brott mot en flicka och 9 procent mot en pojke.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot barn var 2 300 brott mot barn under 15 år.
  • 51 sexualbrott om dagen har anmälts mellan åren 2009 och 2018.
  • 1183 män åtalades 2016 för sexualbrott och 6 kvinnor.
  • 77% av sexualbrotten sker inomhus, av en anhörig, bekant, släkting eller någon den utsatta har en nära relation med.
  • 5 % av våldtäkterna är överfallsvåldtäkter.
  • 1/5 av kvinnor världen över har utsatts för sexualbrott innan 15 års ålder.

Källa: BRÅ

 

Människohandel förekommer i flera olika former och kvinnor, flickor, pojkar och män utsätts för den här typen av brottslighet i Sverige. Män är överrepresenterade vad gäller att ge ersättning mot sexuella tjänster och en av tio män i Sverige har någon gång gett ersättning för sex  – eller rättare sagt betalat för att begå ett övergrepp. Motsvarande siffra för kvinnor är under en procent.  I regeringens tioåriga nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor lyfts prostitution och människohandel särskilt fram som en punkt. Människohandel för sexuella ändamål är en av de värsta formerna av mäns våld mot kvinnor.

 

Prostitution

Den som köper en annan människa kan aldrig till hundra procent veta att denna inte lever under hot eller tvång. Det finns många myter och felaktiga uppfattningar om prostitution bland människor generellt. Det är inte ovanlig att bilden romantiseras felaktigt, till exempel genom filmer som Pretty Woman. Verkligheten ser väldigt annorlunda ut.

Ersättning för köp av sexuell tjänst behöver inte vara pengar – det kan också handla om att erbjuda någon kläder, presenter, alkohol, droger eller en plats att sova på i utbyte mot sex.

Några myter om prostitution:

  • ”De som säljer sex tar droger.”
    Att de som säljer sex tar droger är faktiskt ganska ovanligt. Det finns de som börjar med droger efter ett tag i prostitution, för att orka.
  • ”En del vill faktiskt vara prostituerade och gör det helt frivilligt.”
    Hur kan man försäkra sig om att någon väljer att sälja sig av fri vilja? Det går inte. Prostitution är ofta den sista utvägen när inga andra alternativ kvarstår.
  • ”Jag gör henne en tjänst – hon får ju pengar/annan ersättning.”
    Man kan aldrig köpa sig till samtycke och samtycke är en självklar ingrediens när det gäller sex. Köp av sexuella tjänster är inget annat en ett övergrepp någon betalar för att utföra. Genom att köpa en annan människas kropp gynnar man sexhandeln och bidrar därmed till att den får fortsätta existera. När någon betalar för en sexuell tjänst hamnar den som köps automatiskt i ett underläge – en person som redan är utsatt.
  • ”Jag tvingade henne aldrig till något – hon såg glad ut och verkade kåt.”
    Att klä sig i sexiga kläder och att öppna dörren med ett leende är ett krav och ett rent tvång för många. Många kvinnor får omdömen av sexköparen efteråt och när det handlar om organiserad prostitution riskerar de att råka illa ut av sin hallick om sexköparen inte är nöjd eller klagar.
  • ”Men hon har själv valt att sälja sex – det är väl upp till var och en att välja vad man vill jobba med?”
    Prostitution är inget du väljer – det är det sista kvarstående alternativet, när du inte har några andra val kvar. Hur hade du känt om det var din dotter/syster/flickvän/fru som sålde sex? Hade det varit ett ”yrkesval” som du hade stöttat henne i?
  • ”Hur är det med myten om ”Den lyckliga horan”?”
    Det är precis som det låter – en myt!

 

Människohandel för sexuella ändamål

Människohandel för sexuella ändamål beskrivs ofta som vår tids slaveri. De brottsutsatta är vanligen kvinnor eller flickor.

Den största anledningen till att människohandel existerar är bland annat könsmaktsordningen, fattigdom och migration. Efterfrågan är den främsta orsaken till att både prostitution och människohandel för sexuella ändamål kan fortsätta existera.

Rekrytering av brottsutsatta

Fattigdom och/eller brist på sociala möjligheter kan vara orsaker till att en kvinna hamnar i en människohandelssituation. Det kan också handla om att en kvinna tillhör en minoritet i hemlandet där hon på grund av diskriminering inte kan försörja sig.  Kunskap om kvinnornas levnadsförhållanden eller deras ekonomiska förutsättningar utnyttjas av gärningspersonen. Rekryteringen kan ske informellt genom en vän/bekant. Det kan också vara så att rekryteraren inleder en relation med kvinnan och därefter utnyttjar hennes förtroende.

Att utsättas för människohandel

Utöver att genom våld/hot om våld kontrollera eller isolera kvinnan kan kvinnan också hållas kvar genom att skuldsättas. Kvinnan kanske inte ens vet hur stor skulden är eller vad som krävs för att den ska vara betald.

Situationen för kvinnor som dras in i människohandel kan liknas med ett osynligt fängelse. Det kan även handla om inlåsning men traumatiserade kvinnor/flickor som befinner sig ensamma i ett okänt, främmande land utan att kunna språket eller engelska behöver inte nödvändigtvis låsas in. Det kan också handla om rädsla för att ta kontakt med myndigheterna/polisen efter att ha vistats olagligt i Sverige. Om kvinnan inte känner till den svenska lagstiftningen kan hon också känna rädsla för åtal.

Paralleller kan också dras mellan människohandel för sexuella ändamål och gisslandraman och våld i nära relationer. Våldet riskerar även här att normaliseras och bindningar kan uppstå och verka kvarhållande och försvårande för kvinnan att fly situationen.

Människohandel för sexuella ändamål i Sverige

Enligt Rikspolisstyrelsen är det svårt att uppskatta hur många personer som är utsatta för människohandelsbrott i Sverige. Kvinnor transporteras ofta från ett hemland till ett destinationsland genom ett eller flera genomfartsländer. Sverige är både genomfartsland och destinationsland. Enligt polisens lägesrapport för år 2016 hade människohandel för sexuella ändamål påträffats framförallt i storstadsregionerna men även på mindre orter i Sverige. Rikspolisstyrelsen menar att sexköpslagen verkat avskräckande för etableringen av människohandel för sexuella ändamål i Sverige.

Försäljningen av sexuella tjänster sker framförallt på internet. Gärningspersonerna skriver ofta annonserna på ett sätt som ger intryck av att kvinnorna själva skrivit annonserna. En sammanställning av misstänkta fall av människohandel i Sverige att 298 personer, både vuxna och barn, identifierats som offer för människohandel under året 2019. Av de vuxna hade en majoritet utsatts för människohandel för sexuella ändamål med kvinnor som offer.

Publikation: ”Människohandel för sexuella och andra ändamål 2016” Polismyndigheten 2016, fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: ”Misstänkta fall för människohandel i Sverige 2019 – vuxna” Jämställdhetsmyndigheten 2020, fulltext i kunskapsbankens databas

Publikation: ”Handlingsplan mot prostitution och människohandel” regeringen 2018, fulltext i kunskapsbankens databas

 

Varför börjar en ung människa sälja sex?

Det finns flera olika faktorer som spelar in. Destruktivt sex och sex som en form av självskadebeteende kan vara en väg in i prostitution. Kanske har man varit utsatt för sexuella övergrepp eller varit med om andra svåra händelser i livet. Sex som självskada är ett sätt att hantera svåra känslor och dämpa ångest. Självskadan leder till en tillfällig känsloreglering som gör att det känns lättare i stunden. Det kan jämföras med att skära eller bränna sig själv.

De finns också yttre faktorer som knuffar ungdomar mot prostitution som en sista utväg. Vi lever i ett sexualiserat samhälle där reklam och media objektifierar oss som människor. Det har en stor påverkan på barn och ungdomar och i sociala medier flödar ständigt bilder som visar hur du ska se ut som ung tjej. Lägg dessutom till att vi lever i ett konsumtionssamhälle. Många unga känner en enorm press att ha de ”rätta” kläderna, den nyaste mobilen, de dyraste skorna. Längtan och behovet av att passa in eller att ha råd att åtminstone köpa ett par jeans som anses vara ”inne” kan driva någon till att börja sälja sig. Behovet av att passa in är stort och som ung är man dessutom ofta naiv och har inte alltid ett utvecklat konsekvenstänk. Det finns dessvärre många män som är beredda att utnyttja det. Vad som är viktigt att poängtera är att det alltid är den vuxna som bär ansvaret!

När det gäller sexuellt våld generellt så har dagens lättillgängliga pornografi en kraftig påverkan. Våldsam porr finns bara ett klick bort i nästan varje barns mobiltelefon, de kan titta när som helst och det finns inga gränser för vad du kan se. Porren idag har ofta rena våldsinslag. Över 70% av föräldrarna till tonåringar pratar inte med sina barn om porr – de flesta tror inte att deras ungdomar tittar på porr.

Ett steg mot prostitution kan vara att man börjar sälja bilder på sig själv, för att sedan ta steg för steg mot ett fysiskt möte.

Anledningar till att ungdomar börjar sälja sex:

  • Du mår dåligt och sex blir ett självskadebeteende.
  • Du blir tvingad, lurad eller övertalad.
  • Du känner dig tvungen för att få något som du verkligen behöver, till exempel pengar eller någonstans att bo.
  • Det känns som ett lätt sätt att få saker du vill ha.

I Sverige ser vi en ökning av barn och ungdomar som säljer sex. Debutåldern är oftast mellan 13–17 år. Många av de utsatta ungdomarna hade velat att en vuxen uppmärksammat dem eller ställt frågan om hur de mår.

 

Sugardating – prostitutionens nya ansikte

Sugardating är prostitution förpackad och marknadsförd för att locka unga tjejer och killar till att vilja sälja sig. På sugardatingsidorna paketeras allting väldigt oskyldigt och exklusivt och liknar ofta en vanlig datingsida med en glamourös vinkling. För många ungdomar är sugardating den vanligaste platsen för prostitutionsdebuten.

Ofta har datingprofilerna subtilt förklädda budskap och sexuella tjänster erbjuds mellan raderna. Det behöver inte vara pengar som används som betalmedel utan det kan lika gärna vara saker eller upplevelser. Ungdomarna lockas med glittriga fester, dyra kläder, fina middagar, hotellnätter och kanske till och med en minisemester. Det handlar i stort sett aldrig om att någon betalar enbart för sällskap till en fest eller för att få äta middag med någon – underförstått ska även sex ingå.

Är du yrkesverksam och misstänker att någon är utsatt för människohandel?

Är du yrkesverksam eller arbetar ideellt och behöver råd och vägledning i ärenden?
Nationellt metodstöd mot prostitution och människohandel (NMT) ger operativt metodstöd till alla kommuner, myndigheter och frivilligorganisationer i ärenden som rör prostitution och alla former av människohandel.
Telefonnummer: 020 – 390 000
www.nmtsverige.se

Människohandel förkommer i Sverige och människor utsätts och utnyttjas för människohandel bland annat för sexuella ändamål, inom tiggeri, för tvångsarbete och för att begå kriminella handlingar. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att bistå brottsutsatta personer och erbjuda stöd och hjälp till dessa.

Socialtjänsten i kommunen har en central roll när det gäller att stödja och skydda barn och vuxna som är offer eller potentiella offer för människohandel eller exploatering. Till alla kommuner i Sverige finns det en regionkoordinator knuten, denna ska bistå myndigheter med stöd vid människohandelsärenden. Regionkoordinators uppdrag styrs av Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för det nationella arbetet mot människohandel. För att komma i kontakt med regionkoordinatorn som är knuten till din kommun gå in på https://www.nmtsverige.se/om-oss/regionkoordinatorer

 

Utöver socialtjänsten inom kommunen finns en rad andra stödinsatser som kan stötta dig som är utsatt för prostitution eller människohandel.

 

  • Kvinnojouren Blenda – till oss på Kvinnojouren Blenda kan du vända dig om du är utsatt för prostitution, människohandel för sexuella ändamål eller sex mot ersättning av annan form. Vi kan stötta dig i din situation och hjälpa dig vidare till andra stödinsatser vid behov. Hos oss har du rätt att vara anonym och all kontakt med oss är frivillig.
    0470 – 488 08
    kontakt@kvinnojourenblenda.se

 

  • Talita – hjälper kvinnor ut ur prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål och in i ett fungerande liv.
    https://www.talita.se/
    070 – 43 04 464

 

  • Jämställdhetsmyndighetens återvändarprogram – Jämställdhetsmyndigheten driver ett återvändarprogram som är ett program där personer utsatta för prostitution och människohandel kan ingå. Det innebär att en person som vill återvända till sitt ursprungsland får hjälp att återvända hem och kan motta stödinsatser på plats i hemlandet.
    https://www.nmtsverige.se/yrkesverksamma/atervandandeprogram

 

Sex mot ersättning

Personer som säljer sex kan vara utsatta för våld. När det gäller personer som är utsatta för våld eller övergrepp i en nära relation har socialtjänsten ett särskilt ansvar. Socialtjänsten har ett särskilt ansvar att bistå brottsutsatta.

Till alla kommuner i Sverige finns det en regionkoordinator knuten och denna ska bistå myndigheter med stöd vid ärenden som rör sex mot ersättning. Regionkoordinators uppdrag styrs av Jämställdhetsmyndigheten som ansvarar för det nationella arbetet mot prostitution. För att komma i kontakt med regionkoordinatorn som är knuten till din kommun gå in på https://www.nmtsverige.se/om-oss/regionkoordinatorer

www.nmtsverige.se

 

Vad säger lagen?

År 1999 blev Sverige det första landet i världen att förbjuda köp av sexuell tjänst utan att kriminalisera de personer som utnyttjas i prostitution. Bakgrunden till utformningen av lagen var att det inte ansågs rimligt att kriminalisera de personer som utnyttjas i prostitution då dessa redan befinner sig i en utsatt position. Sverige var ett föregångsland med att kriminalisera sexköp och Island, Norge, Kanada, Irland och Frankrike har tagit efter lagen. Utformningen av lagen utgår ifrån att det som möjliggör prostitution är ”utbudet” och inte ”efterfrågan”. Lagen är en del av ett antal åtgärder för att motverka mäns våld mot kvinnor.

Prostitution är en farlig aktivitet och tvång är vanligt förekommande.
Från 1 juli 2011 skärptes maxstraffet för köp av sexuell tjänst, från fängelse i sex månader till fängelse i ett år. Den svenska hållningen är att det finns ett tydligt samband mellan prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Det som primärt upprätthåller såväl människohandel för sexuella ändamål som prostitutionen är efterfrågan. Det finns indikationer på att sexköpslagen haft en avskräckande effekt för organiserad brottslighet att etablera människohandel för sexuella ändamål i Sverige.

Publikation: ”Handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål” regeringens skrivelse 2007/08:167, fulltext i kunskapsbankens databas

 

Prostitutionens omfattning i Sverige och hur den påverkats av lagen

Prostitution och människohandel för sexuella ändamål sker delvis i det fördolda, vilket försvårar utredningar av omfattningen.

En statlig utredning (SOU 2010:49) av sexköpslagens första tio år kom fram till att lagen hade haft positiva effekter för arbetet mot prostitution i Sverige. När lagen trädde i kraft var gatuprostitutionen i Sveriges, Norges och Danmarks huvudstäder ungefär lika stor. Därefter halverades gatuprostitutionen i Sverige medan den ökade i Norge och Danmark.

Internetprostitutionen hade sedan 2005 ökat i Norge, Danmark och Sverige. Ökningen var inte högre i Sverige och utredningen rapporterade inte några uppgifter om att gatuprostitutionen har flyttats till inomhusmiljö. Eftersom Danmark och Norge under denna tioårsperiod inte hade en lagstiftning mot sexköp ansågs det vara tack vare den svenska lagstiftningen som prostitutionen sammantaget minskat i Sverige.

Statlig utredning: Publikation: ”Förbud mot köp av sexuell tjänst. En utvärdering 1999–2008” SOU 2010:49, fulltext i kunskapsbankens databas

Sexköpslagens påverkan på personer som köper sex

Det finns olika uppgifter om hur sexköpslagen har påverkat köpare och potentiella köpare av sex. I vissa intervjuer med kvinnor som utnyttjats i prostitution vittnat om att sexköpslagen gjort köpare mer försiktiga. Andra vittnar om att lagen inte medfört någon förändring i sexköparnas beteenden. I en studie som jämfört utredningar genomförda innan och efter lagen trädde i kraft visades en minskning av andelen män som uppger att de köpt sex.

Lagar kan verka normbildande. En jämförande studie har visat att andelen personer som är positiva till att förbjuda sexköp ökade i samband med att sexköpslagen antogs.

Debatt om den svenska lagstiftningen

Den svenska lagstiftningen har väckt debatt. Kritiker av lagen anser att prostitution bör ses som en frivillig överenskommelse mellan två individer. Frågan om frivillig och ofrivillig prostitution är irrelevant då lagen fokuserar på ”efterfrågan” och utgångspunkten är ett jämställdhets- och människorättsperspektiv. Att en del personer kan köpa sig rätten att utnyttja andra för att tillfredsställa sina sexuella behov gör prostitution till en fråga om människors lika värde.

Forskning pekar även på den sociala och ekonomiska problematik som ligger bakom att personer utnyttjas i prostitution. Studier har visat att flertalet av kvinnorna som utnyttjas i prostitution varit offer för våld och sexuella övergrepp som barn. Liksom personer som utsatts för sexuella övergrepp och våldtäker, har undersökning visat att kvinnor som utnyttjas i prostitution ofta lider av posttraumatiskt stressyndrom.

 

Webbutbildningar –  prostitution och människohandel


Nationella metodstödsteamet (NMT) har i samarbete med Sveriges länsstyrelser och Jämställdhetsmyndigheten tagit fram en webbutbildning om människohandel med barn och unga. Utbildningen riktar sig främst till yrkesverksamma som kan komma i kontakt med barn och unga som är utsatta för människohandel och sexuell exploatering. Nationella metodstödsteamets webbutbildning ”Människohandel med barn och unga”

Socialstyrelsen har två webbutbildningar om sex mot ersättning. Utbildningarna innehåller filmer, faktatexter, berättelser och praktiska övningar som deltagaren kan använda som självstudiematerial.

En fokuserar på barn och unga: Socialstyrelsens informationsfilm om webbutbildningen ”Sex mot ersättning – om stöd och skydd till barn och unga” på videodelningswebbplatsen Vimeo

En fokuserar på vuxna: Socialstyrelsens informationsfilm om webbutbildningen ”Sex mot ersättning – om stöd och hjälp till vuxna” på videodelningswebbplatsen Vimeo

Socialstyrelsens webbsida ”Sex mot ersättning” med utbildningsmaterial och webbutbildning

 

LÄS MER!

Intervju med Simon Häggström – polis och författare specialiserad på prostitution och människohandel för sexuella ändamål

Intervju med Joakim Medin – journalist och författare till bland annat boken Thailandssvenskarna.

   

Hedersrelaterat våld och förtryck

Precis som mäns våld mot kvinnor har hedersrelaterat våld och förtryck en grund i föreställningar om kön, makt och sexualitet. Våldet och förtrycket kan ta sig uttryck på olika vis, t ex stark kontroll, hot, tvång och fysiskt våld. Det som skiljer hedersförtryck från annat patriarkalt våld är att det uppmuntras av ett kollektiv och genomsyras av status, anseende, skam och har ett stort fokus på flickornas sexualitet.

Hedersrelaterat våld och förtryck utövas av ett kollektiv som ofta består av familj, släkt och landsmän. Det är vanligt att familjen utövar stark kontroll över flickor och kvinnor. Det kan t ex handla om vilka fritidsaktiviteter hon får ha vilka personer hon får träffa och vem hon ska gifta sig med. Det är vanligt att flickan måste vara oskuld vid giftermålet. Även pojkarna måste gifta sig med en oskuld, men det är flickornas och kvinnornas beteende som kan påverka släktens status och rykte.

Det är också vanligt att familjen kontrollerar vilka klädet flickorna får ha och har förväntningar på hur hon ska bete sig. En kvinna eller flicka som agerar på ett sätt som familjen inte accepterar, och som därmed skadar familjens heder, kan hamna i en mycket hotfull och farlig situation. Det kan räcka med att ryktet om hennes beteende når familjen för att hon ska anses ha skadat deras heder.

Flera våldsförövare

Hedersrelaterat våld och förtryck har ofta sin grund i ojämnställda och icke-demokratiska samhällen. Det är dock inte knutet till en viss religion eller etnisk grupp. Eftersom hedersrelaterat våld och förtryck utövas av kollektivet, riskerar den utsatte att motta hot från flera våldsförövare, oftast familjemedlemmar. Precis som i andra sammanhang varierar situationen mellan olika familjer. Normsystemet är dock övergripande och innebär att flickors och kvinnors beteende i en familj och släkt får direkt påverkan på männens status och anseende.

Utsatta män

Även pojkar och män kan utsättas för hedersförtryck och påverkas av att leva med de krav och förväntningar hederskontexten bär med sig. Det kan t ex handla om att de tvingas till att kontrollera och bruka våld mot en familjemedlem, eller bli bortgifta mot sin vilja. Kriminalitet och missbruk kan också skada hedern. Heteronormen är stark och att öppet leva som hbtq-person ökar risken för att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.

För dig som är utsatt för hedersrelaterat förtryck kan ringa till stödlinjen Rätt att välja
på 020-57 70 70. De ger stöd varje dag mellan kl.7-21.

 

En person som utövar våld följer ofta vissa mönster. Ett sätt att upptäcka dessa är att vara uppmärksam på tidiga tecken.

Kvinnosyn

Det är vanligt att våldsförövare har en nedvärderande kvinnosyn, i allmänhet pratar illa om kvinnor eller kommenterar deras klädsel och kroppar.

Svartsjuka

En intensiv och överdriven svartsjuka är ofta en varningssignal. Om du måste redovisa var du har varit, vem du har träffat och varför i detalj, tyder detta på ett kontrollbehov.

Isolering

Isolering av den våldsutsatta kan ske på olika vis, exempelvis genom att våldsförövaren insisterar på att skjutsa den våldsutsatta till och från skolan eller jobbet. Han vill inte att hon ska träffa vänner, familj eller släkt och kanske pratar illa och nedsättande om hennes omgivning. Att isolera en annan människa handlar oftast om att få full kontroll över personen. Till slut har den våldsutsatta bara en känslomässig kontakt kvar – sin våldsförövare.

Materiellt våld

Om våldsförövaren slår i dörrar och väggar, eller slår sönder andra föremål, är det ofta ett sätt att skrämmas. Även hot kan förekomma.

Kontroll

En våldsförövare försöker på många sätt kontrollera och utöva makt. Den våldsutsatta får till slut inte bestämma någonting, utan kontrolleras hårt av våldsförövaren.

Polisanmälan

Hot och våld är brott enligt svensk lagstiftning. Om du blir utsatt för hot och våld har du alltid rätt att polisanmäla. I en akut situation kan du ringa 112. Om det inte är akut ringer du 114 14. Det finns poliser som har erfarenhet av och är vana vid att möta människor som har blivit utsatta för hot och våld.

Skyddade personuppgifter

Det finns tre typer av skyddande personuppgifter eller skyddad identitet som det också kallas: sekretessmarkering, kvarskrivning och fingerade personuppgifter. Nedan följer information om dessa typer av skydd. Du kan läsa mer på Skatteverkets hemsida.

Sekretessmarkering

Folkbokföringsuppgifter, till exempel personnummer, namn och adress, är normalt offentliga. Detta innebär att var och en har rätt att få ta del av dessa uppgifter, I vissa fall kan du få dina personuppgifter skyddade genom att en markering för särskild sekretessprövning (sekretessmarkering) förs ini folkbokföringssystemet. Då måste varje myndighet noga pröva ditt enskilda fall innan de lämnar ut dina uppgifter om någon begär det.

Kvarskrivning

Om det finns särskilda skäl kan du även få bli ”kvarskriven” på den gamla orten när du flyttar. Som adress i registret anges i sådana fall adressen till skattekontoret på din gamla ort. Den faktiska adressen förvaras manuellt på Skatteverket. Din post förmedlas således via Skatteverket. Fördelen är att den nya adressen aldrig registrerats i folkbokföringen och därmed inte heller spridits till andra myndigheter.

Du ansöker om sekretessmarkering och kvarskrivning via Skatteverket. De tar sedan beslut ett år i taget. Ansökningsprocessen brukar ta ca två veckor.

Fingerade personuppgifter

Om du är utsatt för särskilt allvarlig brottslighet och hotas till liv, hälsa eller frihet kan du få fingerade personuppgifter eller så kallad ny identitet. Det innebär att du får nya identitetsuppgifter, till exempel ett nytt namn och nytt personnummer. Du ansöker om fingerade personuppgifter hos Polismyndigheten.

Våld i nära relation är allvarligt och det är viktigt att brottet polisanmäls. Det kan kännas svårt och obehagligt att göra en polisanmälan om du varit utsatt för någon form av hot, våld eller övergrepp. En del är rädda för vad som händer sedan, hur den som utsatt kommer reagera på anmälan eller en rädsla över att inte bli trodd på. Du kan alltid höra av dig till oss för att prata om din oro eller att få hjälp och stöd inför och/eller under en anmälan.

Det här kan vara bra att tänka på innan du gör en polisanmälan:

Det finns några saker som är bra att tänka på innan du gör en polisanmälan, saker som kan användas som bevismaterial och ha stor betydelse för om ärendet ska kunna gå vidare till rättegång.

  • Berätta om din situation för vänner som du kan lita på. Då kan de stödja det du säger i en eventuell rättegång.
  • Kontakta Kvinnojouren Blenda. Vi kan stödja det du säger i en eventuell rättegång.
  • För dagbok där du dokumenterar var och när du blir kränkt, hotad eller slagen, samt hur och var på kroppen du blir slagen.
  • Tvätta inte kläder du haft på dig i samband med misshandel eller sexuella övergrepp. Dokumentera dina skador, fotografera dem gärna. Eller få dem dokumenterade av en läkare.
  • Spara eventuella hot du får på samtal, e-post eller sms. Sänd dem vidare till vänner som kan lagra dem. De kan vara viktigt bevismaterial.

Det kan vara bra att känna till att:

  • Polisen gör vanligtvis en riskanalys och kan vid behov hjälpa dig med olika former av skydd, till exempel överfallslarm.
  • Polisen kan även svara på frågor och hänvisa dig vidare till en hjälporganisation.

Källa: polisen.se

Vad händer när jag gjort en polisanmälan?

Förundersökning inleds

Brottsutredningen, som kallas förundersökning, är till för att samla in uppgifter om det som har inträffat. Den leds av åklagaren.

Under förundersökningen håller polisen förhör med brottsoffret, vittnen och den misstänkte. Det kan också handla om att samla in olika typer av stödbevisning. Vilken typ av stödbevisning som finns kan variera. Det kan till exempel handla om bevissäkring genom film och fotodokumentation, att föremål som är viktiga för utredningen tas i beslag, eller målsägandens egen dokumentation i form av exempelvis dagboksanteckningar, eller sparad skriftlig dokumentation mellan offret och den misstänkte.

När förundersökningen är klar beslutar åklagaren om det finns tillräcklig bevisning för att den som misstänks för brottet ska kunna åtalas.

Förhör/målsägandeförhör

Ett förhör hålls oftast i samband med du gör din anmälan. Sedan blir du för det mesta kallad till ett kompletterande förhör under utredningens gång.

Under polisförhöret är det viktigt att du berättar så utförligt som möjligt om vad som har hänt. Polisen kommer att ställa frågor till dig om bland annat:

  • Vilken form av hot, våld eller annat brott har du blivit utsatt för?
  • Vem eller vilka utsätter dig för detta?
  • När skedde det?
  • Har det pågått länge?
  • Finns det vittnen?
  • Finns det annan stödbevisning, exempelvis foton, sms, sjukhusjournaler?

Beslut om åtal

Ett åtal leder till muntlig förhandling i tingsrätten, det som kallas rättegång. Där förhörs du, den tilltalade (den som är åtalad) och eventuella vittnen. Sedan gör domstolen sin bedömning och fäller domen.

Om du, eller den tilltalade, inte är nöjd med tingsrättens dom kan den överklagas till hovrätten.

Det här händer om anmälan läggs ned

Det händer att ärenden läggs ned. Ibland läggs de ned på grund av bristande bevisning. Det betyder inte att polis och åklagare inte tror på den utsattes berättelse, utan helt enkelt på att det inte går att driva ett ärende till åtal med de uppgifter som finns.

Även om en anmälan läggs ned så kan den återupptas om det kommer in nya uppgifter.

Källa: polisen.se

Att reagera för förändring och bryta upp från en våldsam relation kan upplevas som svårt. Förklaringen till detta kan hittas i den teoretiska modellen om våldets normaliseringsprocess. Den beskriver hur våldshandlingar i en relation till slut upplevs som normala, det vill säga: de normaliseras. Detta sker samtidigt som våldets utvecklas och den våldsutsattas självkänsla bryts ned.

Våldshandlingar i en relation kan förstås som en process där upprepat våld, till synes extremt sådant, ändå kan uppfattas som normalt och något som den våldsutsatta till slut förväntar sig, accepterar och kanske till och med kan försvara.

Till en början kan den våldsutsatta bli chockad och uppleva våldet som oacceptabelt, men efterhand som våldet upprepas suddas gränserna ut mellan vad som är acceptabelt och vad som inte är det. Det innebär inte att den våldsutsatta godkänner våldet, men att hon skapar strategier för att få våldet att upphöra t ex genom att förändra sig själv. Men oavsett hur mycket hon förändrar och anpassar sig kommer våldet inte att upphöra. Ansvaret för våldet ligger helt och hållet hos våldsförövaren.

Perioder då förövaren inte använder våld kan göra att den våldsutsatta tror och hoppas att våldet ska upphöra. Det är dock vanligt att våldsamma relationer också innehåller inslag av kärlek och omsorg. Det är också vanligt att våldsförövaren snabbt kan växla mellan våld och kärlek. Detta i sin tur kan ses som en strategi från våldsförövarens sida. Det är ett sätt att få kontroll över den våldsutsatta.

Det är vanligt att våldet leder till isolering av den våldsutsatta kvinnan, vilket i sin tur gör att det skapas ett större beroende av den man som utövar våldet.

Om du blir utsatt för hot, våld eller kontroll kan du välja att dokumentera händelser, skador och tidpunkter. Detta kan vara viktig information och du har bestämt dig, eller framöver bestämmer dig, för att polisanmäla. Du kan t ex anteckna datum, klockslag och händelser, eller spara sms, brev, mejl eller annat bevismaterial. Informationen kan du exempelvis förvara på ett säkert ställe i hemmet, på ett USB-minne, på en hemlig mejladress eller på jobbet.

Om du behöver fly är det bra om du försöker få med dig så mycket som möjligt.

Här nedan finns en lista på saker som kan vara bra att ta med till dig och barnen. Om du hinner, packa en väska med:

  • Identitetshandlingar, t ex pass och körkort.
  • Ekonomiska handlingar som bankkort och bankdosa samt kontanter.
  • Värdehandlingar, t ex hyreskontrakt, försäkringsbrev, skilsmässopapper, vårdnadspapper.
  • Mediciner
  • Nycklar till hus, lägenhet eller bil.
  • Foton på dig och barnen.
  • Glasögon, kontaktlinser och tandställning.
  • Värdefulla saker för barnen, som snuttefilt, leksak eller gosedjur.
  • Viktiga kontaktuppgifter, t ex till barnens skola eller förskola.
  • Andra saker som är värdefulla för dig och barnen, t ex arvegods.