Pressmeddelanden

Inlägg & nyheter

Varningstecken!

2024-07-25

Tecken att vara uppmärksam på

Om en vän eller anhörig drar sig undan från familj och vänner och verkar vara kontrollerad av sin partner kan det vara tecken på att hon är utsatt för våld.

Var även observant på fysiska tecken i form av blåmärken, rivmärken och skrubbsår. Det är inte ovanligt att hon skämtar bort det eller svarar undvikande på frågor om hur hon fått dessa märken.

Vi fick ett kort...

2024-07-15

Hälsningar från kvinnor!

Låt oss få dela med oss… av inspirerande hälsningar som vi har fått från kvinnor som någon gång har sökt stöd eller skydd hos oss. Det är hälsningar som vittnar om att deras kamp har lett till ett nytt liv fritt från våld! En kamp som inte borde vara deras, men som de så modigt tar sig an och vid deras sida finns vi hela vägen och stöttar!

Hjälp oss att synas!

2024-04-05

Vi vill öka kännedomen om Kvinnojouren Blenda i våra fem samverkanskommuner, Alvesta, Lessebo, Tingsryd, Uppvidinge och Växjö. För att göra detta behöver vi engagerade personer som sätter upp kontaktkort och affischer med våra kontaktuppgifter och som fyller på när de är slut.

Vad innebär uppdraget?

Uppdraget innebär att du sätter upp våra rycklappar, kontaktkort och vippor på offentliga platser som biblioteket, vårdcentraler, tandläkarmottagningar, matbutiker, frisörsalonger, i lokala föreningar eller på andra platser där du tycker att det är viktigt att vi syns. När informationsmaterialet är slut får du mer material från oss som du sätter upp på nytt.

Bli gärna medlem

Vi tycker att det är viktigt att de som engagerar sig i vår förening står bakom vår värdegrund. Därför ser vi gärna att du har ett aktivt medlemskap hos Kvinnojouren Blenda, men det är inget tvång. För dig som vill blir medlem är det enkelt att bli det HÄR.

Vill du eller känner du någon som vill hjälpa oss att synas?

Anmäl ditt intresse genom att fylla i formuläret HÄR,  så hör vi av oss till dig med mer information.

Vad är en schysst relation?

2024-03-20

 

Varningstecken på vad som är en oschysst relation

  1. När den du är tillsammans med smsar överdrivet mycket och får dig att känna att du måste svara snabbt.
  2. Blir lätt svartsjuk.
  3. Har åsikter om hur du klär dig, sminkar mig, pratar eller rör mig.
  4. Snackar skit om dina vänner och din familj och vill att ni tillbringar mycket tid bara ni två.
  5. Får dig ibland att känna dig ledsen, rädd, skamsen, förnedrad, fel, arg, irriterad eller chockad.
  6. Kräver att du ska göra saker, till exempel dela med dig av lösenord, ställa upp på olika typer av sex för att visa att du älskar hen.
  7. Växlar snabbt mellan att vara aggressiv/kall och kärleksfull/omtänksam.
  8. Kallar dig för barnslig eller omogen när du inte vill gå med på nåt eller påpekar att du tycker att hen beter sig fel.

Vad är viktigt när man är ihop med någon eller träffar någon

En bra partner är någon som du mår bra tillsammans med, som är stolt över dig och som uppskattar din självständighet. Men hur vet man om en relationen är schysst och bra eller om den är oschysst och dålig? Eller är du orolig för en kompis som inte verkar må bra i sin relation eller är du själv tillsammans med någon där något inte känns riktigt bra?
Har du gått över gränsen och gjort något du inte borde mot den du är tillsammans med?

Det finns hjälp att få och någon som lyssnar på dig!

Du som är över 20 år kan chatta med oss på måndagar och torsdagar kl. 19:00-21:00 eller ringa till oss på telefon, 0470-48808.
För dig som är under 20 år finns stöd att få varje kväll mellan kl. 20:00-22:00 i Unga relationers chatt.
Är du mellan 13-25 år och har frågor om sex, relationer, våld eller hälsa kan du läsa mer hos umo.se
Unizon har jourer över hela landet som kan ge stöd.

Stödchattens öppettider

2023-10-04

Vi finns här för dig!

Om man upplever våld i nära relation kan man behöva stöd och hjälp. Ofta hjälper det att få prata med någon, men ibland är det lättare att prata med någon utan att träffas.

Du som tar kontakt med oss via stödchatten kommer att mötas av någon som är aktiv inom jouren. Någon som ger stöd, lyssnar och tror på dig.

Stödet är gratis och du behöver inte berätta vem du är. Vi har tystnadslöfte, vilket innebär att det du skriver till oss stannar hos oss.

Chatten har öppet:
Måndag: Kl. 19:00-21:00
Torsdag: Kl. 19:00-21:00

TILL CHATTEN

 

 

Aktiviteter under Kronoberg fritt från våld

2023-10-04

Under vecka 47 arrangeras aktivitetsveckan En vecka fri från våld runt om i landet. I Kronobergs län arrangeras veckan under namnet Kronoberg fritt från våld – ett initiativ och samarbete mellan Brottsofferjouren Växjö, Familjefrid Kronoberg, Kvinnojouren Blenda, Länsstyrelsen i Kronobergs län, MÄN, Region Kronoberg, Rädda Barnen, RF-SISU, Kvinnojouren Märta, Växjö Zontaklubb samt länets kommuner. En vecka fri från våld är ett initiativ skapat av Unizon och MÄN. Initiativet stöds av Sveriges Kommuner och Regioner, Jämställdhetsmyndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Länsstyrelserna. Aktivitetsveckan startade i Kronobergs län 2016 och har sedan dess växt för varje år.

Mellan 20-26 november arrangeras en rad olika aktiviteter såsom föreläsningar och workshops, utställningar, informationsbord, nätverksträffar med mera runt om i Kronoberg. Även i år är temat våld i ungas relationer.

Kvinnojouren Blenda arrangerar följande aktiviteter:

Filmvisning av den Oscarsnominerade filmen, Allt för min son.

20 november:

Datum: 20/11 2023
Tid: kl. 18:30.
Plats: Folkets Bio, Palladium, Storgatan 12, Växjö.
Kostnadsfritt.
Ingen föranmälan krävs. Rekommenderad ålder: 15 år. Filmen är 1 t och 33 min lång.

21 november:

Datum: 21/11 2023
Tid: kl. 18:00.
Plats: Folkets Hus, Parkgatan 1, Hovmantorp.
Kostnadsfritt.
Ingen föranmälan krävs. Rekommenderad ålder: 15 år. Filmen är 1 t och 33 min lång.


Mitt i en skilsmässa beslutar Miriam Besson att ansöka om ensam vårdnad för sin son
för att skydda honom från en våldsam far. Domstolen beslutar om delad vårdnad, som fadern avser att missbruka. Julien Besson blir gisslan mellan sina föräldrar och kommer att göra allt för att förhindra att det värsta händer.

21 november

Möt oss på ljusmanifestationen i Lenhovda.

Datum: 21/11 2023
Tid: kl. 17:00.
Plats: Samling vid Sjöparken i Lenhovda.

22 november

Föreläsning om våld i ungas parrelationer med Carolina Överlien.

Välkommen på en upplysande föreläsning om våldet i ungas nära relationer – våldet som är lika grovt och allvarligt som i vuxnas nära relationer. Ungdomsmottagningen i Växjö medverkar inledningsvis och delar med sig av sina erfarenheter i mötet med ungdomar lokalt.  Därefter presenterar professor Carolina Överlien sin senaste forskning om hur våldet tar sig uttryck i ungas liv, vilket omfång våldet har och vad de unga själva önskar för stöd av vuxenvärlden.

Datum: 22/11 2023
Tid: kl. 17:00.
Föreläsningen riktar sig till yrkesverksamma som arbetar och träffar ungdomar samt till föräldrar.
Plats: PM & Vänner, Västergatan 10, Växjö
Föreläsningen är kostnadsfri och vänder sig till dig som träffar ungdomar på olika sätt, till exempel som yrkesverksam inom skola, elevhälsa, socialtjänst, sjukvård eller som förälder.

Anmäl dig till föreläsningen här

25 november

Möt oss på VIDA Arena under matchen mellan Lakers och HV71.

Datum: 25/11 2023
Tid: kl. 18:00
Kvinnojouren Blenda finns på plats med informationsbord och tävling.

Scanna koden eller tryck på bilden för att se programmet i sin helhet.

 

 

Chef/Kollega

2023-09-29

Våld i nära relation– stöd för dig som chef och kollega

Arbetsplatsen är en viktig plats där kollegor kan vara uppmärksamma på om någon blir utsatt för våld. Arbetsplatsen kan vara den enda trygga platsen när hemmet inte är det. Som chef och kollega kan du ha en betydande roll för den som är våldsutsatt. Misstänker du att en kollega är utsatt för våld av sin partner kan du göra skillnad. Det viktigaste är att du vågar fråga och vågar bry dig.

Var finns våldet i nära relationer?

Våld i nära relationer, mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck förekommer i alla samhällsklasser och undersökningar visar att var fjärde kvinna någon gång har utsatts för våld av nuvarande eller före detta partner.

Våldets konsekvenser

Forskning visar att fysiskt, psykiskt och sexuellt våld får allvarliga konsekvenser för hälsan, både på kort och lång sikt. Att behöva utstå våld av en närstående kan påverka en medarbetares hela livssituation och även arbetsförmågan. De flesta personer som är utsatta för våld i nära relationer upplever att arbetet påverkas negativt som en följd av våldet. För våldsutsatta kvinnor ökar sjukfrånvaron med 20 procent. Varje år handlägger Försäkringskassan 11 000 ärenden som är kopplade till våld (Sveriges kommuner och regioner, 2022).

Se tecken på våld

Våldet syns sällan utanpå, dels för att förövaren ofta slår medvetet på ställen som inte syns eller att det handlar om psykiskt våld. Blåmärken och sår kan vara tecken på fysiskt våld, se nedanstående faktorer. Enskilda faktorer kan förstås beror på annat än våld, men det är viktigt att du som chef och kollega är uppmärksam på vad som kan vara tecken på våld.

Du som chef kan göra skillnad

Arbetsgivare har en viktig roll att upptäcka om en medarbetare är utsatt för våld. Om man misstänker att en medarbetare är utsatt behöver man prata med personen. Som arbetsgivare bör du ha en tydlig handlingsplan hur våldet ska upptäckas och vilket stöd och hjälp som finns att få. Genom att erbjuda ett förtroendeingivande arbetsklimat där du som chef tar upp hur vanligt våldet är och vilka konsekvenser det kan få, kan du minska stigmatisering och underlätta för utsatta att våga berätta och ta emot hjälp.

Utbildningar för medarbetare och gemensam planering för hur arbetsplatsen kan stötta vid en svår situation kan erbjudas vid personalmöten, APT och medarbetarsamtal. Genom ökad kunskapen kan alla på arbetsplatsen fånga upp tecken som tyder på att en medarbetare är utsatt för våld i nära relation.

Exempel på vad du som chef och kollega kan göra om du misstänker att en medarbetare utsätts för våld:

  • Vid arbete hemifrån håll regelbunden kontakt, gärna via videomöten och telefon.
  • Kontakta den lokala kvinnojouren för stöd och råd hur du som chef kan agera.
  • Ta upp ämnet i anslutning till andra frågor om medarbetarens hälsa.
  • Förbered dig så att du kan ta emot och hantera det svar du eventuellt får. Det är lättare att ställa frågor om våld om det finns beredskap och en tydlig rutin för stöd och omhändertagande.
  • Uppmuntra medarbetaren att söka stöd, men låt medarbetaren i egen takt bestämma vilka kontakter som ska tas.

Våga stå upp mot våld och kränkningar på arbetsplatsen!

Våga konfrontera sexism och kränkande kommentarer! Hör du en kollega fälla en sexistisk kommentar eller trakassera någon sexuellt? Våga säga ifrån – här har män ett stort ansvar att agera på andra mäns kränkande kommentarer och inte blunda eller hänga med i en viss typ av jargong. Våga stå emot och skratta inte med om någon fäller en sexistisk eller förtryckande kommentar. Det ska vara obekvämt för den som fäller kommentaren – inte för den som säger emot. Om någon annan säger emot – backa upp den personen! Sexuella trakasserier skall alltid anmälas till arbetsgivaren, som i sin tur har skyldighet att agera. Både Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivaren att hantera den här typen av problematik och lagarna fungerar även som ett bra stöd i arbetet mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Stöd från dig som chef eller en kollega kan bidra till att uppmärksamma våldet och i förlängningen medverka till att den som är utsatt kan leva ett liv fritt våld.

Vad kan jag göra om jag misstänker att någon far illa i sin relation?

2023-07-11

Att som medmänniska, kollega, vän eller granne agera, kan vara helt avgörande för personen som utsätts för våld i nära relation. Att just du vågar fråga, ringa polisen eller avbryta på något sätt kan vara livräddande för personen som utsätts. Det gör att våldet inte får fortgå obemärkt.

Läs mer här om hur du kan agera.

Kvinnojouren Blenda bjuder in till föreläsning med Linnéa Claeson

2023-02-03

I samband med Internationella Kvinnodagen bjuder vi in till en föreläsning med juristen och aktivisten Linnéa Claeson, som kommer föreläsa om flickors och kvinnors utsatthet för våld samt om det mod och civilkurage som krävs för en förändring.

OM LINNÉA CLAESON

Linnéa är juristen och aktivisten som lagt straffar i en VM-final i handboll och som talat i EU-kommissionen. För sina insatser har hon bland annat belönats med Svenska FN-förbundets pris för mänskliga rättigheter, Årets jurist och Begriplighetspriset. Linnéa var också sommarvärd för radioprogrammet Sommar i P1 2017.

Linnéa har engagerat sig för mänskliga rättigheter i hela sitt liv, men det var genom instagramkontot Assholesonline hon blev känd för den breda allmänheten. Här belyser och diskuterar hon sexuella trakasserier och våld med både humor och allvar. Den stora uppmärksamheten och det intresse som uppstod kring dessa frågor, samt hennes sätt att bemöta dem har hon allt sedan dess använt för att opinionsbilda och engagera kring frågor som civilkurage, jämlikhet och mänskliga rättigheter.

DATUM:

Onsdagen 8 mars 2023 kl. 18:15-19:30.

PLATS:

Champagnesalen, PM & Vänner Hotel, Västergatan 10, 352 31 Växjö.

Välkommen!

 

Gå till anmälan HÄR!

 

 

Aktiviteter under Kronoberg fritt från våld

2022-11-11

Under vecka 47 arrangeras aktivitetsveckan En vecka fri från våld runt om i landet. I Kronobergs län arrangeras veckan under namnet Kronoberg fritt från våld – ett initiativ och samarbete mellan Brottsofferjouren Växjö, Familjefrid Kronoberg, Kvinnojouren Blenda, Länsstyrelsen i Kronobergs län, MÄN, Region Kronoberg, Rädda Barnen, RF-SISU, Kvinnojouren Märta, Växjö Zontaklubb samt länets kommuner. En vecka fri från våld är ett initiativ skapat av Unizon och MÄN. Initiativet stöds av Sveriges Kommuner och Regioner, Jämställdhets-myndigheten, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor och Länsstyrelserna. Aktivitetsveckan startade i Kronobergs län 2016 och har sedan dess växt för varje år.

Mellan 21-27 november arrangeras en rad olika aktiviteter såsom föreläsningar och work-shops, utställningar, informationsbord, nätverksträffar med mera runt om i Kronoberg. I år är temat våld i ungas relationer.

Kvinnojouren Blenda arrangerar eller deltar i följande aktiviteter:

21 november:
Filmvisning, Palladium, kl. 15:00 – Våga minnas
Länk till biljettbokning och mer information: VÅGA MINNAS – Palladium (palladiumvaxjo.se)
Arrangör: Folkets bio, ABF Kronoberg och Kvinnojouren Blenda

Filmvisning, Palladium, kl. 18:30 – Anklagelsen
Länk till biljettbokning och mer information: Filmer på Växjö Palladium | Anklagelsen | Bio.se
Arrangör: Folkets bio, ABF Kronoberg och Kvinnojouren Blenda

22 november:
Våld i ungas parrelationer, IOGT-NTO Vattentorget i Växjö samt livesändning.
Arrangör: Barnahus Kronoberg, Familjefrid Kronoberg, Kvinnojouren Blenda och Kvinnojouren Märta.
Anmäl dig här.

24 november:
Besök Kvinnojouren Blenda och andra organisationer under öppet hus, kl. 14-18.
Vi visar utställningen Cause of death – woman i våra lokaler.

Barnahus och Resurscentrum heder: Västra Esplanaden 9A, 3 trappor, Växjö
Ungdomsmottagningen: Västra Esplanaden 9A, 3 trappor, Växjö
Familjefrid: Sandgärdsgatan 24, Växjö
Kvinnojouren Blenda: Linnégatan 14 A, Växjö
Brottsofferjouren: Bäckgatan 14D, Växjö

Arrangör: Barnahus Kronoberg, Resurscentrum Heder,  Ungdomsmottagningen, Familjefrid Kronoberg, Kvinnojouren Blenda och Brottsofferjouren.

Anmäl dig till föreläsning – våld i ungas parrelationer

2022-09-16

I samband med aktivitetsveckan Kronoberg fritt från våld bjuder Kvinnojouren Blenda tillsammans med Barnahus Kronoberg, Kvinnojouren Märta och Familjefrid Kronoberg in dig – som i ditt yrke eller som ideellt aktiv möter ungdomar – till en föreläsning om våld i ungas parrelationer med fokus på sugardejting, gråzoner och sex mot ersättning. Föreläsare är Elin Johansson och Sara Olsson – regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel för region Syd. Syftet med dagen är att synliggöra våld i ungas partnerrelationer, öka kunskapen om sex mot ersättning och sugardejting samt hur vi ska bli bättre på att upptäcka och inleda samtal om våld. Vad kan vi göra för att hjälpa unga med dessa erfarenheter?

Ur programmet:

  • Föreläsning om olika former av sex mot ersättning, koppleri och människohandel på olika arenor. Föreläsningen kommer att fokusera på sugardejting och belysas utifrån frågor kring våldsutsatthet, bemötande och stödbehov till personer som har
    erfarenhet av sugardejting.
  • Panelsamtal med Barnahus, Familjefrid, kvinnojourerna, socialtjänsten, polisen och Ungdomsmottagningen.
  • Informationsbord finns på plats med möjlighet att samtala med olika verksamheter som möter ungdomar utsatta för våld.

Datum
22 november 2022 kl. 14-16.

Plats
IOGT-NTO samt livesändning. Ange vid anmälan om du önskar vara med på plats eller digitalt.

Målgrupp
Yrkesverksamma och ideellt aktiva som möter ungdomar.

Mer information
Kontakta barnahus@vaxjo.se om du har frågor. Föreläsningen är kostnadsfri. Moderator: Marie Eriksson, Linnéuniversitetet.

Anmälan
Anmäl dig via QR-koden eller via länk nedan. Vi vill ha din anmälan senast 14/11.

Välkommen med din anmälan här!

 

Mors dag 29 maj – ge bort en kärleksfull gåva som gör skillnad

2022-05-13

Ge en gåva på Mors dag som gör skillnad för våldsutsatta kvinnor och barn! I vår gåvoshop finns något för alla.

Gå till Mors dags-sidan

 

Internationella kvinnodagen uppmärksammar ojämställdhet

2022-03-08

Internationella kvinnodagen 8:e mars – en dag som uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen

Att som kvinna få höra ”grattis på internationella kvinnodagen” kan kännas en aning förbryllande en dag som denna. Det är ingen födelsedag – dagen finns till för att uppmärksamma att kvinnor fortfarande är en extremt utsatt grupp världen över. Vi vill se en värld där varje individ får växa upp med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Att arbetet mot mäns våld mot kvinnor går hand i hand med arbetet för jämställdhet är något vi vet. Alla vinner på ett jämställt samhälle fritt från våld och alla behövs i arbetet för att uppnå det!

Vad är jämställdhet?

Jämställdhet är när kvinnor och män har samma möjligheter att påverka sina egna liv och samhället. För att kvinnor och män ska ha samma makt så måste de ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Det är inte eventuella skillnader mellan könen som är anledningen till att samhället inte är jämställt. Det är hur samhället är strukturerat i förhållande till dessa skillnader och hur samhället värderar dessa skillnader, som gör att det blir ojämställt.

Det här kan du göra!

SOM PRIVATPERSON:

  • Säg ifrån när någon säger sexistiska kommentarer eller om någon behandlas illa utifrån sitt kön.
  • Anmäl sexistisk reklam Reklam får inte vara könsdiskriminerande. Det betyder bland annat att människors kroppar inte får visas som sexiga för att sälja en produkt. Du kan anmäla sexistisk reklam till Reklamombudsmannen.
  • Bli medlem i en organisation som arbetar för jämställdhet
  • Dela med dig av dina åsikter på dina sociala mediekanaler. Dela inlägg du tycker är relevanta och som bör läsas av fler.

PÅ DITT ARBETE:

  • Motverka och agera mot härskartekniker.
    Var försiktig med skämt så att de inte sker på någon annans bekostnad och kommentera inte kollegors utseende i ett professionellt sammanhang.
  • Synliggör!
    Lyssna aktivt, ge respons och konstruktiv kritik. Ha rutiner för att undvika att någon blir osynliggjord under möten. Tänk på hur länge varje person får tala och fördela talartid, till exempel genom talarrundor.
  • Gör det lättare att kombinera arbete och föräldraskap
    Alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att förena arbete, familj och fritid. Se över och diskutera tider, planering och karriärutveckling på din arbetsplats utifrån perspektivet att alla ska ha samma möjligheter.
  • Var med och påverka
    Granska hur väl din arbetsplats lever upp till diskrimineringslagens krav. Är ni minst 25 anställda ska ni även ha en plan för hur ni arbetar med likabehandling.
  • Är du chef/ledare?
    Se till att utbilda dig! För att få till ett framgångsrikt jämställdhetsarbete krävs det kunskaper i jämställdhet och vad det handlar om. Enligt diskrimineringslagen ska alla arbetsgivare vidta aktiva åtgärder för att främja jämställdheten på arbetsplatsen och motverka diskriminering och trakasserier.

 

 

Föreläsning med Joakim Medin och årsmöte 23 mars

2022-03-02

Kvinnojouren Blenda bjuder in till föreläsning med Joakim Medin, journalist och författare till boken Thailandssvenskarna, med efterföljande årsmöte.

När: Onsdagen 23 mars 2022 kl. 18:00,
Plats: Galaxen, Växjö Stadsbibliotek.

PROGRAM:
Kl. 18:00-19:15 – Föreläsning, Joakim Medin.
Kl. 19:15-20:30 – Årsmöte med kvällsfika.

Joakim Medin är journalisten och författaren som länge har intresserat sig för samhällsfrågor och mänskliga rättigheter. När han efter en föreläsning fick frågan om han kunde tänka sig att gå undercover och göra ett reportage om den svenska sexturismen i Thailand tackade han ja och fick på det sättet en enormt viktig men också en obehaglig inblick i sexköparnas värld.

Varje år reser tusentals svenska män till Thailand för att köpa sex av kvinnor i prostitution. Samtidigt klagar de på hur Sverige dukar under av feminism och invandringskollaps. Joakim levde undercover bland sexköparna i Thailand och i sin uppmärksammade reportagebok ”Thailandssvenskarna” beskriver han hur männen speglar en större grupp män i det svenska samhället, som befinner sig i djup kris och utanförskap eftersom manligheten är under förändring.

Anmälan görs här, senast 15/3. Motioner ska vara styrelsen tillhanda senast 7 dagar innan årsmötet. För att ha möjlighet att medverka och ha rösträtt behöver du ha ett aktivt medlemskap i
Kvinnojouren Blenda.

Vid frågor – kontakta oss på 0470-488 08 eller maila oss på info@kvinnojourenblenda.se

Välkommen!

Läs gärna vår intervju med Joakim Medin!

 

 

Stadgar för Kvinnojouren Blenda i Växjö

§ 1 Ändamål och syfte

Kvinnojouren i Växjö är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening, som arbetar för att motverka alla former av våld mot kvinnor och deras barn.

Kvinnojourens arbete ska vara att:

  • Påvisa det våld som existerar
  • Påtala de rättsregler som finns och hur de tolkas
  • Informera om tillgänglig samhällshjälp
  • Vara uppdaterad om de rättsregler som finns och den forskning som görs
  • Arrangera studiedagar för personal inom kommun, polis och sjukvård m. fl.
  • Delta i opinionsyttringar och manifestationer mot våldet.

Arbetet ska vara individinriktat genom att:

  • Upprätthålla telefonjour för medmänskligt stöd och rådgivning
  • Ha skyddat boende dit kvinnor och deras barn från hela Sverige är välkomna
  • Hjälpa till att finna rätt bland samhällets hjälpinsatser
  • Ordna tillflyktplats för kvinnor i svåra situationer
  • Upprätthålla tystnadsplikten
  • Samverka med Växjö, Alvesta, Tingsryd, Lessebo och Uppvidinge kommun gällande kvinnofridsfrågor.

§ 2 Medlemskap

Medlemskap beviljas de kvinnor och män som antar föreningens värdegrund och vill stödja föreningens verksamhet samt betalar medlemsavgift. Förtroendeuppdrag kan innehas av både kvinnor och män.

§ 3 Styrelsen

Styrelsen ska bestå av högst nio ledamöter. Styrelsen utser inom sig vice ordförande, sekreterare och kassör.

§ 4 Årsmöte

Föreningens högsta beslutande organ är årsmötet. Årsmötet ska hållas innan mars månads utgång. Kallelse ska skickas ut till medlemmarna senast tre veckor innan fastställt årsmötesdatum. Rösträtt tillkommer medlem som erlagt fastställd medlemsavgift. Styrelsemedlem äger dock inte rösträtt i beslut om ansvarsfrihet och vid val av revisorer. Motioner till årsmötet ska vara styrelsen tillhanda senast sju dagar innan årsmötet. Beslut vid årsmötet fattas med majoritetsbeslut. Vid lika röstetal har ordförande utslagsröst.

§ 5 Verksamhetsår

Verksamhetsåret löper 1 januari – 31 december.

§ 6 Dagordning vid årsmötet

På ordinarie årsmöte ska följande ärende förekomma:

1. Val av mötesfunktionärer
2. Fastställande av röstlängd
3. Fråga om mötets behöriga utlysande
4. Verksamhetsberättelse
5. Bokslut och revisionsberättelse
6. Ansvarsfrihet för styrelsen
7. Fastställande av årsavgift
8. Behandling av inkomna motioner
9. Val av ordförande för ett år
10. Val av ledamöter, max tre för två år och sex för ett år
11. Val av två sak- och räkenskapsrevisorer och en revisorssuppleant för ett år
12. Val av valberedning, bestående av minst tre medlemmar

§ 7 Firmatecknare

Föreningens firma tecknas av verksamhetsansvarig, ordförande och kassör var och en för sig.

§ 8 Sammanträden

Styrelsen sammanträder minst sex gånger per år. Medlemsmöte, till vilket alla medlemmar kallas, bör hållas minst en gång per år förutom årsmötet. Detta medlemsmöte bör hållas under fjärde kvartalet och vid detta möte presenteras kommande års budget och verksamhetsplan.

§ 9 Jourverksamhet

Endast medlemmar som genomgått av föreningen godkänd utbildning får delta i jourverksamheten. Dessutom ska samtliga som deltar i jourverksamheten årligen lämna intyg från belastningsregistret.

§ 10 Stadgeändring

För ändring av stadgar fordras beslut med minst två tredjedelars majoritet vid ordinarie årsmöte. Förslag till stadgeändringar måste vara utsänt minst fjorton dagar i förväg.

§ 11 Uteslutande

Medlem som har gjort sig skyldig till allvarligare förseelse mot föreningens stadgar eller annan mot föreningen skadlig verksamhet kan uteslutas. Det är styrelsen som fattar beslut om uteslutning.

§ 12 Upplösning av Kvinnojouren Blenda i Växjö

Upplöses Kvinnojouren Blenda i Växjö ska dess tillgångar med undantag av kommunala medel tillfalla någon annan organisation som verkar i samma syfte. Beslut om Kvinnojourens upplösande beslutas vid två medlemsmöten varav ett är årsmötet.

Internationella Brottsofferdagen 22/2

2022-02-22

Tillsammans mot våldet – allas vårt ansvar!

Den 22 februari är det den Internationella Brottsofferdagen som varje år uppmärksammas av Kvinnojouren Blenda och organisationer inom civilsamhället. Syftet med dagen är att belysa brottsoffrens situation och att sprida kunskap om oss ideella organisationer som arbetar med och bland dem som utsätts för brott. Brott som aldrig borde ske men inträffar igen och igen och igen.

Ett liv fritt från våld är en mänsklig rättighet men tyvärr ingen självklarhet för alla de brottsoffer som vi på Kvinnojouren Blenda dagligen möter i vårt arbete.

Utsattheten för brott och den upplevda tryggheten är ojämnt fördelad i samhället. Många i vårt samhälle är utsatta för brott. Många liv slås sönder och blir aldrig sig lika igen.

Förutom själva brottshändelsen så följer bearbetningsprocesser som alla brottsoffer måste ta sig igenom. Många gånger blir brottsoffren dubbelt eller mångdubbelt drabbade. Reaktionerna från den som blivit utsatt ser olika ut och därför behövs olika former av stöd och hjälp. Här är Brottsofferjouren och Kvinnojouren Blenda viktiga aktörer. Utifrån kunskap om våld och brottsoffrens situation och deras rättigheter erbjuder vi stöd och vägledning samt hänvisar till andra organisationer och myndigheter.

Det är inte bara de som är direkt utsatta för brott som söker sig till vår verksamhet. Det kan vara en familjemedlem, en partner, ett barn, en förälder eller nära vänner som söker stöd hos oss.

De som utsätts för brott måste få stöd. Att säkra människors mänskliga rättigheter är en av de viktigaste uppgifterna för demokratier världen över. Friheten från våld är en av dessa grundläggande rättigheter. För att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället behövs ett effektivt brottsförebyggande arbete och vi är många aktörer som måste bidra.

Internationella Brottsofferdagen är en bra dag att tillsammans samla kraft inför morgondagens brottsofferstödjande och brottsförebyggande arbete.

 

Nedräkning till jul - vill du bidra för att stötta våldsutsatta kvinnor och barn?

2021-12-09

Nu är det nedräkning till jul och här kommer några tips på vad just du eller ditt företag kan göra!
Som privatperson:
 
  • Gåvoshop – stötta med ett julpaket. Går även att ge som present tillsammans med ett gåvobevis.
  • Lämna in en julklapp på vårt kontor! Vi har julklappsinlämning måndag-tisdag 13-14/12 kl. 14:00-17:30 på Linnégatan 14A i Växjö. I paketen önskar vi presentkort på lekland, trampolinpark, mataffär eller leksaksaffär. Vi tar även tacksamt emot hårda paket med LEGO eller Duplo. Välkommen!
 
Som företag:
 
  • Ge en pengadonation och bli Kvinnojouren Blendas Företagsvän. Ni får ett gåvobevis och banners att använda i er kommunikation. Läs mer här och ge en gåva!
  •  Gåvoshop – stötta med ett julpaket eller något av de andra paketen. Summa väljer ni själva.
 
Stort tack för ditt stöd! 🧡

Vill du engagera dig som volontär?

2021-11-21

Brinner du för ett jämställt samhälle fritt från våld och kvinnors och tjejers
rättigheter?

Då tror vi att du är rätt person att engagera dig som volontär i Kvinnojouren Blenda! Läs mer nedan och välkommen med din ansökan via länken. Vi återkommer sedan med mer information samt inbjudan till informationsträff. Det är viktigt att du känner att du hinner och har tid att engagera dig! Engagemanget är ideellt och innebär att du lägger tid utanför arbetstid eller studietid.

Som volontär är du en viktig del av Kvinnojouren Blendas verksamhet. Du kan engagera dig inom olika områden som till exempel chattvolontär, volontär i vår utåtriktade verksamhet med mera.

ANMÄL DITT INTRESSE HÄR!

Anmäl dig till föreläsningarna under Ett Kronoberg fritt från våld

2021-11-05

Prostitution och människohandel – föreläsning med Simon Häggström

Datum: tisdagen 23 november 2021 kl.  17:30-19:00.
Plats: IKEA-salen, Hus N, Linnéuniversitetet, Växjö.

Simon Häggström är författare till böckerna Skuggans Lag, Nattstad, Flickorna som sprang och I skuggan av sektor 5. Simon arbetar även som kriminalinspektör specialiserad på människohandel för sexuella ändamål i
Människohandelsgruppen vid Nationella Operativa Avdelningen (tidigare Rikskriminalpolisen).

Utifrån sina böcker kommer Simon att tala om den typen av sexhandel som många gånger glöms bort i vårt samhälle. Det handlar om hur unga tjejer och killar uppvuxna i Sverige och med ett på ytan bra liv dras in i prostitutionens klor, om de män som hänsynslöst utnyttjar dem och om samhällets oförmåga att bekämpa denna problematik. Kom och lyssna på en ögonöppnande föreläsning där Simon ger oss en inblick in i en värld som få människor har någon kunskap om.

Till anmälan!

 

Våldet går inte i pension – våld i äldres nära relationer

Datum och plats: Onsdagen 24:e november 2021.
Tid: 10:00-11:30, Folkets Hus i Alvesta.
Tid: 16:30-18:00, IOGT-NTO, Vattentorget i Växjö.
Föreläsningen kommer även hållas digitalt.

Varför lyfts våld i äldres nära relationer inte fram i samma utsträckning som våld mot andra åldersgrupper? Våld mot äldre kan se ut på många olika sätt och är ett dolt samhällsproblem. Frågan behöver uppmärksammas mycket mer och kompetensen inom både yrkesgrupper som möter äldre personer och hos anhöriga behöver öka.

Vi gästas av Eva Wassén Eriksson som är författare och föreläsare. Föreläsningen utgår från hennes bok Våldet går inte i pension. Eva har många års erfarenhet av offentlig verksamhet, bland annat som
utredare, utvecklingsledare och chef men har nu övergått till egen verksamhet.

Till anmälan!

 

Barns våldsutsatthet – allas ansvar

Datum: 23:e november 2021 kl. 15-17.
Plats: IOGT-NTO samt livesändning.

Vad är våld mot barn? Hur kan barn uppleva våld och hur kan de påverkas? Vad är samhällets ansvar och på vilka sätt kan vuxna uppmärksamma, bemöta och erbjuda insatser? Alla barn har rätt till en uppväxt fri från våld och förtryck. Det är vi vuxna som ska tillgodose den rättigheten.

Barn som upplever våld i hemmet tar skada på såväl kort som lång sikt. Att ge stöd och skydd till barn och unga som utsätts för våld och förtryck är allas gemensamma ansvar. Det är viktigt att alla vuxna i barn och ungdomars närmiljö har kunskap om barns våldsutsatthet och samverkar för att hjälpa dem att hantera sin livssituation.

Ur programmet:
• Föreläsning om barn som utsätts för våld i nära relationer och bevittnar våld – Karin Pernebo Fil.dr, leg. psykolog, leg.psykoterapeut, Region Kronoberg och Linnéuniversitetet.
• Panelsamtal med Barnahus, Resurscentrum heder, Familjefrid, kvinnojouren och socialtjänst.
• Informationsbord där olika verksamheter som möter våldsutsatta barn finns på plats.

Syftet med dagen är att synliggöra barnen och öka kunskapen kring barn som upplever våld och hur vi tillsammans kan agera för att barnen ska få rätt insatser.

Till anmälan!

1/7 2021 - äntligen blir barnfridsbrottet lag

2021-07-01

Idag torsdagen den 1:a juli träder barnfridsbrottet i kraft. Det innebär att det blir straffbart att utsätta barn för att bevittna vålds- och sexualbrott inom familjen. En väldigt viktig lag som stärker barnens ställning och rätt till en barndom fri från hot och våld!

I Sverige lever 2-3 barn i varje skolklass i ett hem med våld. Det är oacceptabelt och alla barn måste garanteras en barndom där de kan växa upp utan att ha en klump i magen på grund av oro för våld i olika former. Lagen innebär att ett barn som bevittnar våld blir nu målsägande och har rätt till målsägandebiträde och skadestånd.

Förövare måste hållas ansvariga och straffriheten för män som väljer att utöva våld mot kvinnor och barn måste minska. Barnfridsbrottet som gör det olagligt att utöva våld inför barn är ett stort och viktigt steg som vårt riksförbund Unizon har arbetat för i mer än 15 år. Vi fortsätter varje dag att kämpa för barns rätt till ett liv fritt från våld!

 

Regeringen presenterar åtgärdsprogram mot mäns våld mot kvinnor

2021-06-18

Regeringen presenterade i onsdags ett åtgärdspaket för att kunna förebygga och bekämpa samhällsproblemet mäns våld mot kvinnor. Utöver åtgärder för att proaktivt se till att våldet inte utövas, innefattar paketet skärpt lagstiftning och stöd och skydd till utsatta kvinnor och deras barn. Programmet innefattar 40 punkter och genom det visar regeringen att mäns våld mot kvinnor ska ha samma status, resurser och engagemang som mäns våld mot män och att frågan tas på samma allvar. Ingen kvinna eller tjej ska längre bli misshandlad, hotad, förföljd eller våldtagen utan att riktade åtgärder sätts in mot förövaren eller att han får ett rättmätigt straff. Våra politiker har äntligen visat att samhället inte kan acceptera mäns hot och våld mot kvinnor. Vi håller med vårt riksförbund Unizon och säger ÄNTLIGEN – det var på tiden!

Hela 40-punktsprogrammet kan du läsa här.

 

Till alla män

2021-04-29

Du ser dig själv som en schysst kille. Bra! Men bland dina vänner, jobbarkompisar eller i föreningen finns det kanske en man som ibland drar nedlåtande skämt om sin sambo. Det händer även att han ger kvinnor som grupp subtila gliringar och sexistiska kommentarer. Vad gör du? Skrattar du med lite obekvämt, blir du tyst eller bemöter du det genom att säga ifrån eller på annat sätt visar att det inte är okej? Tystnad kan säga mer än ord ibland. När vi säger att alla män har ett ansvar, då menar vi bland annat just det här. Män behöver visa andra män vad som är okej och inte okej. Varje gång ett sexistiskt skämt eller kommentar får uttalas utan att någon annan man opponerar sig, då har vi misslyckats. Men vad har ett till synes oskyldigt skämt med mäns våld mot kvinnor att göra, kanske någon tänker? Vi menar inte att alla som någon gång dragit ett sexistiskt skämt automatiskt kommer utöva våld mot kvinnor, men NU är läget att förstå den STÖRRE bilden: De allra flesta – vi skulle vilja säga alla – tjejer och kvinnor världen över får under sin livstid ta emot ett antal sexistiska kommentarer och de kommer också hamna i obehagliga situationer just för att de är tjejer/kvinnor. De kommer ett flertal gånger uppleva att någon tar sig friheten att röra deras kroppar utan samtycke. De kommer få inviter och erbjudanden som de har rätten att tacka ja eller nej till – majoriteten av dessa kommer de tacka nej till men kommer då få uppleva tjat och kanske kommer de till och med bli kallad för något kränkande för att de säger ordet NEJ. Har du varit en kille som någon gång när du gick i skolan ”råkade” tafsa på en tjej? Kanske tänker du just nu att ”men det var ju bara på skoj, det var typ en lek. Hon tog inte illa upp.” Frågade du henne innan om hon ville att du skulle ”råka” röra vid hennes bröst? Frågade du innan du lade din hand på hennes lår eller någon annanstans? Om inte, så kan du faktiskt inte säga ”inte alla män”. Även om inte just DU är en våldsutövare, så finns det alldeles för många andra män som är det. Och hur ska en kvinna kunna veta? Som man bär du per automatik på ett våldskapital – även om du inte använder det.

Kanske har du i ditt vuxna liv bidragit till ojämställdhet, utan att du tänkt på det. Till exempel förväntat dig att en kvinnlig kollega ska göra mer ”mjuka” arbetsuppgifter, anställt en man i stället för en kvinna trots att båda var lika kompetenta och passade lika bra för rollen. Kanske har du förväntat dig att din fru/sambo/flickvän ska ta mer ansvar hemma än dig och låtit det gå obemärkt och okompenserat förbi? Det är den här strukturen i sig som lägger grunden för att större och grövre orättvisor sedan läggs ovanpå och upprätthåller en syn på kvinnan som lägre stående än mannen. Tyvärr återser vi även den här strukturen i samhället i stort. Det är viktigt att förstå att när vi lever ojämställt – när vi behandlar män och kvinnor olika i arbetslivet vad gäller lön, chanser till högre befattningar och ledande positioner, hur vi ser på vem som ska göra vad, när vi pratar och skämtar om till exempel att ”kvinnor ska inte sitta bakom en ratt” – då blir du en del av det här. För dessa till synes oskyldiga situationer och kommentarer kommer från samma ställe som våldet – nämligen från en uppfattning om att kvinnors värde är lägre än mäns.

Vill du som man göra skillnad – ta på dig dina jämställdhetsglasögon och börja fundera på vad du ser och hör i din omgivning. Betrakta dig själv under en tid – många av oss har så automatiserade tankar och beteenden att vi inte ens tänker på att vi funderar och reagerar i de mönster som vi gör. Du behöver bli medveten om det. Höj rösten om du ser eller hör något som du innerst inne vet är fel. Är du rädd att din kompis ska blir sur på dig? Om fler killar och män backade varandra och såg till att leda varandra rätt de gånger någon är ute på hal is, då vore det inget märkligt att säga ifrån och då skulle många av de destruktiva beteenden som finns succesivt försvinna. De får helt enkelt inte plats då. Och det är just så du som man kan visa andra män att det här beteendet inte hör hemma år 2021. Faktum är att det aldrig någonsin har hört hemma – någonstans. Det är väl ändå så brödraskapet ska se ut? Män lär varandra och hjälper varandra att bli bättre. Tänk om alla män pratade med en eller två män i sin närhet och diskuterade vad som finns att göra. Hur kan vi tillsammans bidra till ett mer jämställt samhälle och vad kan just JAG göra? Det är också viktigt att män tar sig tiden att lyssna på kvinnors upplevelser och inte nonchalerar de upplevelser om otrygghet och rädsla som risken att bli utsatt för våld skapar.

Som sagt – alla män utövar inte våld men majoriteten av våldet världen över utövas av män. Forskning från bland annat Världsbanken har visat på en tydlig koppling mellan mäns attityder kring jämställdhet och deras våldsutövande. Studier av bland andra Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF) visar att normer för kön är centralt när unga killar utövar våld. Den som har stereotypa uppfattningar om maskulinitet och femininitet riskerar att utöva mer våld.

Vi på Kvinnojouren Blenda undrar ofta var alla män är – ni är saknade i debatten, ni är saknade som följare och även som medlemmar. Vi VET att det finns massor med engagerade och bra män som vill göra något. Vi välkomnar mäns engagemang och ett sätt att delta är att bli stödmedlem. Det kostar 100 kr per år och då får du nyhetsuppdateringar från jouren genom nyhetsbrev samt inbjudan till föreläsningar och event. Mer information hittar du på kvinnojourenblenda.se

Vi vill också flagga för organisationen MÄN som bland annat finns som lokalförening här i Växjö. Ett medlemskap hos dem är ännu ett sätt för dig som kille eller man att engagera dig och bli en del av lösningen.

Förändringen gör vi tillsammans!

 

”Om du som man blir sur när din partner inte vill ha sex, fråga dig själv varför du reagerar som du gör”

2021-03-08

Tomas Blad Lindahl började tidigt engagera sig i jämställdhetsfrågor. Idag är han engagerad i föreningen MÄN och har tidigare suttit i Kvinnojouren Blendas styrelse.

– Som barn blev jag upprörd över orättvisor i hemmet. Jag minns en gång när min pappa lagade söndagsmiddag och att jag tänkte ”Han kan laga mat, varför gör han det inte oftare?”. Jag har ofta känt att jag inte passar in i den typiska mansrollen. I vuxen ålder insåg jag att som vit privilegierad man, har jag beteende och attityder som jag behöver jobba med, även om jag har teoretiska kunskaper om vad jämställdhet och feminism innebär. Jag har aldrig varit intresserad av att skruva isär moppemotorer eller av Liverpools laguppställning, utan jag har alltid varit mer relationsfokuserad. Hårda värden har aldrig varit min grej – det var enklare att förstå det kvinnliga perspektivet. Det har också märkts genom att jag alltid haft lättare att få kvinnliga vänner, det är först på senare år jag haft nära manliga vänner. Att man inte har riktigt nära manliga vänner är inget ovanligt i den maskulina könsrollen.

Hur kan man då som man göra om man vill ha mer djupare vänskapsrelationer? Ett viktigt steg är att ta ansvaret för sin egen känslomässiga utveckling.

– Det är en vana vi har från födseln att det är kvinnor som ser till att du mår bra. Ta över det ansvaret själv, för din känslomässiga utvecklings skull.

Tomas berättar att det i föreningen MÄN finns en grupp med enbart män i deras samtalsgrupper. Är en kvinna med blir det automatiskt så att hon tar ansvaret för att det sociala samspelet fungerar. Attityder kring manlighet kan göra att det blir problematiskt och svårt att komma igång att prata på djupet och att våga öppna upp . Vissa tycker det är ”bögigt” att prata om känslor. I en akademisk kontext kanske du börjar prata med fina ord istället, för att trycka bort känslorna. Det kan hjälpa att hitta ett forum där det är mer öppet att prata känslor och engagera sig – där du träffar likasinnade. Bland de män som deltagit i samtalsgrupperna blir ofta reaktionerna ”Wow, varför har vi inte gjort det här tidigare!”

Tomas engagemang startade i ett politiskt ungdomsförbund där han tidigt började engagera sig i jämställdhetsfrågor. När han började arbeta som journalist engagerade han sig även fackligt, med bland annat lönefrågor och stöttning till kvinnliga arbetsledare. Tomas var engagerad i medias framställning av män och kvinnor, där han bland annat deltog i ett medienätverk.

– Jag gjorde en gång en analys av förstasidorna då jag arbetade som journalist hos Göteborgs-Posten. De hade som målsättning att ha lika många bilder på kvinnor och män. Jag analyserade hur de framställdes och vilken roll de hade på bilderna. Slutsatsen blev att det fanns en väldigt könsstereotyp uppdelning. Kvinnorna framställdes antingen som offer eller i en mjukare roll – de log mer ofta på bild jämfört med männen, även om båda hade en makthavarposition. Det var intressant, berättar Tomas.
Tomas har ett engagemang i föreningen MÄN, som arbetar för jämställdhet och mot mäns våld. MÄN utgår från en feministisk syn på världen och tanken att vi behöver förändra destruktiva manlighetsnormer för att stoppa våldet.

– Jag tyckte ganska länge att det var för mycket fokus på det våldsförebyggande arbetet. Jag gick med i MÄN runt millennieskiftet utifrån behovet att träffa andra män som tänker likadant som jag om jämställdhet. Där och då trillade polletten ner för mig – det förebyggande arbetet och våldet hänger ihop. Bara en sådan sak som kan tyckas liten för många, som att höja rösten i en diskussion – det är i sig ett hot om våld. Det är den svåra utmaningen – att våga se den kopplingen och det är ofta det som gör ont och är jobbigt för män. Det är viktigt för oss som arbetar med det att kunna förklara den kopplingen utan att stöta bort någon. Man måste även ha en respekt för att det är svårt att ta till sig. Många vill gärna ha en bild av att det är liten grupp monster som utsätter kvinnor för olika typer av våld. Men som män är vi med och bygger de strukturer som godkänner och triggar män att ta till våld, säger Tomas.

– Det finns några exempel som får en att tänka till. Jag bestämde mig själv för ett antal år sedan, att jag aldrig mer skulle bli sur eller besviken när min partner inte vill ha sex. Inte bara genom att inte visa det, utan att verkligen inte känna mig besviken. En stor majoritet av kvinnorna känner igen sig i att ställa upp på sex ”för husfridens skull”. Där är det viktigt att som man fråga sig ”Varför blir jag sur?” Varför förväntar jag mig att mina önskemål ska bli tillgodosedda – sex är ingen rättighet eller ett behov som du har rätt att få tillfredsställt av någon annan. Vad får vissa män att tro att de har rätt till sex med en annan person och om den personen inte vill så kan de i värsta fall köpa kroppen? Det kan vara svårt att prata om, men det är viktigt att försöka prata teoretiskt om det och se det utifrån kvinnans perspektiv – hur känns det att ”ställa upp” – och mannens perspektiv – varför tar jag mig rätten att sura? Varför vill jag ha sex på de premisserna, när den andra egentligen inte vill? Som man behöver jag blir bättre på att ta ansvar för mina känslor och hantera dem, samt ha ett bredare känslospektrum än kåt och arg. Som man har du ofta en bild av dig själv – att du är förnuftig och inte ska låta dig styras av känslor, men kan ändå inte låta bli att sura när du inte har samtycke.

– Jobbar man med sig själv så tror jag att man kommer ganska långt i sig egen utveckling och genom att faktiskt prata om det. Öppna upp i det, erkänn att du blir besviken och analysera varför. Vilka behov ligger bakom – är det själva sexet eller är det ett behov av ömhet? Du kanske kommer på att det var närhet du behövde, att det du egentligen längtade efter var att sitta och mysa. Självrannsakan och att prata om det öppnar upp för en bättre relation.

– Vänd på det och sätt dig in i hennes situation. Om du till exempel tjänar mer pengar som man än din partner och tycker att det är en bra grej att du utjämnar era inkomstskillnader genom att bjuda henne på fina saker då och då. Om du hade jobbat lika mycket men tjänat mindre – hade det känts okej för dig? Det är inte en jämställd nivå och det blir att försätta kvinnan i en situation där hon får stå i tacksamhetsskuld.

När du berättar om ditt engagemang i MÄN och vad ni gör, hur brukar reaktionerna från andra män se ut?

– Det kan se olika ut beroende på vad man känner till om ämnet från början. En vanlig reaktion är det som är den största utmaningen – man vill inte koppla ihop våldet mot kvinnor med sig själv och sitt eget beteende. Det finns de som raljerar mot våldspyramiden och skojar om att ”säger man bög eller kärring så blir det kärnvapenkrig”. En del tycker det låter löjligt och lite fånigt – ni sitter i grupper, vad pratar ni om? De synpunkterna kan komma både från män och kvinnor. Särskild de som är ganska jämställda och har tänkt en del på de här sakerna i teorin.


Vad brukar vara reaktionerna efter första mötet hos MÄN?

De som söker har ett behov och har ofta förväntningar på mötet samt en längtan efter att få träffa likasinnade. Det kan dels vara en wow-känsla och att man vill fortsätta komma på möten, dels kan det vara så att man inte fortsätter träffas – att man inte håller det vid liv. Vissa grupper fortsätter och lever vidare även efter MÄN-gruppen. Jag märker själv på mina manliga vänner att vi pratar annorlunda idag.


Mäns engagemang lyser med sin frånvaro i diskussioner som berör mäns våld i olika former. Det finns många konton på sociala medier som är startade av killar och män, men oftast är enbart en liten klick av följarna män. Lika så vid diskussioner om till exempel prostitution och övergrepp. Man ser sällan mäns kommentarer i dessa diskussioner. Varför tror du att det är så?

– Jag reflekterade över det när jag lyssnade på Simon Häggström i Växjö för ett år sedan och jag skrev ett långt inlägg på mina sociala medier om det. Majoriteten av åhörarna var kvinnor och det var många socialarbetare som var där, vilket främst är kvinnor. Varför är det egentligen så? Sverige är en av de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i västvärlden. Inte ens 10% män är på plats när vi pratar om ett av de största samhällsproblemen vi har och det är dessutom vi som bär ansvaret för det. Jag tycker det är för ynkligt, men har tyvärr inget bra svar på varför. Många män tycker att frågan är viktig – men få visar att de vill förändra något och engagera sig. MÄN har haft undersökningar efter Metoo. Att mäns våld är alla mäns ansvar, det tycker en majoritet av männen, men bara 5% har börjat fundera över sitt beteende efter Metoo. Det är att öppet välja sida, men många har svårt att förstå det.

– Flera män porrsurfar och tycker att det är lite skämmigt. Man är rädd att få strålkastarljuset på sig och det kan göra det svårt att ta ett ställningstagande och säga rakt ut att man inte kan inte stå för vissa saker. Jag valde att sluta för flera år sedan när jag insåg att jag inte kunde stå för det längre och slutade porrsurfa. Om du fortsätter porrsurfa och konsumera porr så måste du förstå vad det gör med dig själv och dina tändningsmönster. Du måste göra en koppling i ditt eget liv och hur det påverkar dig. När vi pratar om det i våra samtalsgrupper är som att lyfta på ett lock som bara bubblar, det är väldigt skuld- och skambelagt. Den där grytan finns där och du måste helt enkelt lyfta på locket. Steget till att köpa en annan människas kropp kan kännas väldigt långt och mycket längre än vad det är att ta upp en mobiltelefon och kolla på porr, men det finns många likheter. Majoriteten av kvinnorna i porren är utsatta för olika typer av våld och som konsument bidrar du till att porrindustrin kan fortleva. Du behöver förstå vad den förråade porren gör med dig själv och dina tändningsmönster, hur det påverkar din sexualitet. Jag tror att det är den främsta orsaken till varför mäns engagemang lyser med sin frånvaro.

Det finns samband mellan våldsutövande och stereotypa eller sexistiska uppfattningar om kön. Men vilka typiska destruktiva mansnormer är mest utmärkande i samhället idag? Finns det attityder som visar sig oftare än andra?

 

– Det finns många, men jag skulle säga två av de mest destruktiva delarna i maskulinitetnormen. Att du bryr dig bara om dig själv, du skiter i andra och är empatistörd. Alla är det så klart inte, men det är en typisk och stark del i normen – att inte bry sig om andras eller sina egna känslor. Du utvecklar egoism och du fokuserar enbart på dig själv – du utgår från dig själv. Du ser det som en rättighet att andra, särskilt kvinnor, anpassar sig efter det du vill och känner. Ibland möts jag av attityden från kvinnor att ”Wow, vad du ställer upp för din familj” och att jag får applåder för det. De menar inget illa, men det gör mig lite trött. Jag gör inget mer än det som kvinnor gjort i flera tusentals år och ska inte ha någon cred för det – det är bara mänskligt beteende och bör vara självklart.

Om du är kille eller man och ibland känner dig obekväm på till exempel jobbet, i skolan eller i idrottsföreningen, när andra män pratar sexistiskt eller har en nedlåtande jargong om kvinnor – vad kan man egentligen göra för att ta avstånd eller säga ifrån? Det kan vara svårt att vara elefanten i rummet och många känner att man inte vill stöta sig med killgänget eller med gruppen.

 

Tomas berättar om ett starkt minne från högstadiet. Två killar i hans klass hade dragit in två tjejer i duschen och smekte deras kön utanpå kläderna inför publik. Tomas gick ut och satte sig i omklädningsrummet, då han tyckte det var väldigt obehagligt. Några av kompisarna märkte det.
– Jag lämnade, för jag ville inte medverka. Var inte den passiva åskådaren! Du behöver inte vara den som står på barrikaderna, men markera på något sätt, visa att det här vill jag inte vara en del av. Skratta inte med, utan lämna! Fortsätt inte, dra inte ett nytt skämt om du hamnar i en diskussion med sexistiskt snack eller kvinnoförnedrande åsikter. Byt samtalsämne och bryt. Visa att du inte tycker det är okej. Om fler, framför allt killar och män, gör ett ställningstagande så räcker det och det kommer göra skillnad. Det är de som utsätter som ska känna sig obekväma, säger Tomas.

Varför ska män engagera sig i de här frågorna och hur väcker vi mäns intresse för det ytterligare?

– Som man mår du bättre, du får bättre relation med dig själv och med andra – med kvinnor och med dina barn. Vi män blir mindre suicidala och får ett mindre riskfyllt beteende. Vi skadar oss själva och vår omgivning mindre, säger Tomas. Alla blir vinnare i ett jämställt samhälle.

 

Tomas Blad Lindahl

40-årsjubileum 2021

2021-02-17

2021 är året då Kvinnojouren Blenda fyller 40 år. Att använda ordet ”fira” känns inte helt rätt i sammanhanget, men vi vill på olika sätt uppmärksamma att vi under 40 års tid kämpat, skyddat, hjälpt, stöttat, utbildat, informerat och gett röst åt våldsutsatta kvinnor och barn.

Här kommer vi under 2021 samla dels eget material som vi tar fram i samband med jubileumet och dels material från press och media.


KVINNOJOUREN BLENDA – 40 ÅR

PRESS & MEDIA

Digitalt årsmöte 8/3

2021-02-17

Vi bjuder in våra medlemmar till digitalt årsmöte 8/3 kl. 18:00-20:00.

Motioner skall vara styrelsen tillhanda senast 7 dagar innan årsmötet. Anmälan görs på
kvinnojourenblenda.se senast 27/2.

För att ha möjlighet att medverka och ha rösträtt behöver du ha ett aktivt medlemskap i Kvinnojouren Blenda.

Vid frågor – kontakta oss på telefon 0470-488 08 eller maila oss på info@kvinnojourenblenda.se

Här kan du anmäla dig till årsmötet!

Behöver du förnya ditt medlemskap eller vill du bli medlem?

 

Kvinnojouren Blenda – från förr till nu

2021-01-25

Carin Högstedt är en av eldsjälarna som var med från början när Kvinnojouren Blenda bildades och hon var aktiv i föreningen under många år. Dels som jourare, dels genom styrelseengagemang som sekreterare och som aktiv i valberedningen.

År 1981 hölls i Växjö en manifestation 8:e mars på internationella kvinnodagen. Några år innan dess hade FN proklamerat dagen som den internationella Kvinnodagen – en dag som uppmärksammar ojämställdhet och kvinnors situation över hela världen. I Växjö deltog politiska partiers kvinnoföreningar i manifestationen – det var demonstrationer, tal med mera. Efter den dagen väcktes en tanke bland de deltagande kvinnorna vad mer som gick att göra. Vid den här tiden fanns det i Sverige ca 15 kvinnojourer, varav den närmast Växjö fanns i Kristianstad. Några kvinnor samlades och beslutade att det borde finnas jourmöjligheter på närmare håll för misshandlade kvinnor i Växjö.

Carin skrev ett brev till kommunen. I brevet berättade hon vad som behövdes för att ha möjlighet att starta en kvinnojour och att det behövdes en lokal. Det behövdes även pengar till drift och en telefon. I Växjö stod flera andra föreningar bakom beslutet att starta en kvinnojour och backade upp beslutet till fullo. Det var bland annat Fredrika Bremer-förbundet, Ensamma mammor och även enskilda människor som stod bakom och stöttade. Carins brev fick positiv respons av kommunen – 50 000 kr och en lägenhet beviljades och det var startresurserna för att arbetet med att starta upp skulle kunna börja.

”Jag vill särskilt nämna en kvinna, säger Carin. Hon finns tyvärr inte med oss idag, men hon hette Monica Lundström/Elinsdotter och hon var en sann eldsjäl. Monica var barnmorska och hade sett och hört mycket i sitt arbete. Hon var drivande, klok och rolig. Det är många kvinnor som borde lyftas fram och som gjorde ett enormt arbete i och med uppstarten. Det lades ner otroligt mycket engagemang och även mycket tid på utbildning”, berättar Carin.

Under ett års tid förberedde man sig. Lägenheten inreddes, rollspel hölls för att förbereda sig för olika scenarion, kontakter knöts och man träffade polis och andra myndigheter. Alla var dock inte lika övertygade om att en kvinnojour behövdes. Några menade på att det var fullt tillräckligt med polisen, för att få den hjälp som behövdes.

”Vi kände absolut stöd från alla håll under uppstartsprocessen – från samhället i stort och även från kommunen. Företag, organisationer, kyrkliga föreningar och privatpersoner skänkte gåvor och möbler. Jag minns att vi under uppstartsprocessen saknade manligt engagemang. Det tog många år innan en man kom in i vår styrelse. En önskan om det växte med tiden. Det är viktigt att både kvinnor och män engagerar sig”, säger Carin.

I början när verksamheten kom igång hade Carin och de andra på jouren föreställningen att misshandel inträffade mestadels under helgerna. Det stämmer delvis, men det är inte säkert att den som blir utsatt har möjlighet att ta kontakt just då. Efter ett tag märkte man att det oftast var på måndagen efter helgen som stödsökande tog kontakt. Från början var jourandet från fredag kväll klockan 18 till lördag lunch kl. 12 samt några timmar på onsdagskvällen. Fredag till lördag var man alltid två och två tillsammans på jouren.

”Det var bra, för vi lärde känna varandra väl”, berättar Carin. ”Vi var alla där på olika grunder – en del ur ett ideologiskt och jämställdhetsperspektiv och andra för att vara en hjälpande medmänniska.”

Lokalen som blev Kvinnojouren Blendas första lägenhet fanns mitt i stan på Nygatan 22, idag husnummer 24, på övre plan. Både kontor och jour fanns i lägenheten. Efter ett tag kompletterades det med fler lägenheter i stan. Kontoret flyttades så småningom till Kungsgatan, nära centralstationen. Det var den näst sista flytten av kontoret. Runt millennieskiftet år 2000 gick flyttlasset till den nuvarande adressen där kontoret och den öppna verksamheten finns belägen, på Linnégatan 14A.

Finns det någon skillnad på våldet då och våldet nu och hur såg arbetet mot mäns våld mot kvinnor ut under 80- och 90-talet här i Växjö?

”Det har varit en rask utveckling hela tiden. Inte minst när det gäller lagstiftningen. Men det är viktigt att tänka på att alla de förändringarna som åstadkommits, inte har kommit till på grund av att någon velat vara snäll. Det är kvinnojoursrörelsen som ligger bakom dem och det är rörelsen som drivit frågorna framåt. I Växjö hade vi en stor kamp mot pornografin några år efter att kvinnojouren startats. Ur kvinnojouren föddes en förening, VAMP – Växjö Auktionsgrupp Mot Pornografi. Föreningen fick mycket stöd och jag minns när vi var på dåvarande varuhuset Obs och pratade med chefen där. Vi stod vid tidningsstället och han tog en packe med tidningar och visade upp en annons i Smålandsposten som upplyste om att nu finns det ingen pornografi att köpa bland deras tidningar! Vi fick till och med bort en porrbutik från stan, P-rullen hette den. Vi delade ut lappar utanför butiken till de besökare som passerade in och ut ur butiken. Många var intresserade och lyssnade, vissa tog till sig och omvärderade när de fick veta mer om industrin bakom porren. Vid ett tillfälle försökte en bilist köra över fyra kvinnor utanför butiken, i sin ilska över att hans intressen var hotade. Han dömdes senare”, berättar Carin.

Vad gäller våldet så har uppdraget breddats med åren och är idag mycket större. Förr pratade man mest om det fysiska våldet. Flera våldstyper har ökat, som till exempel det sexuella våldet och det digitala våldet. Det psykiska våldet har fått mer uppmärksamhet och många utsatta kvinnor vittnar om att det är den våldstypen som sätter djupast spår. Kunskapsbehovet behövs ständigt och är extremt viktigt, både i samhället generellt och hos myndigheter. Carin berättar att det alltid varit mycket misshandel, men att de stödsökande också tog kontakt efter att ha blivit utsatta för incest, våldtäkt och hedersvåld.

En stor skillnad på kvinnojouren förr och idag är att vid uppstarten kunde vem som helst tas emot på jouren direkt. Idag går alla placeringar via Socialtjänsten. En annan stor skillnad var barnen som kom med sina mammor till jouren. De sågs då mer som medföljande och hade inte alls den uppmärksamhet som de får idag – som de ska ha och har rätt till. Idag är även barnen brottsoffer och det finns en annan kunskap och forskning som påvisar hur barn påverkas av att bevittna och/eller direkt utsättas för våldet. Att bevittna våld mellan föräldrarna är lika skadligt som att själv utsättas direkt för våldet.

”Idag finns ett större barnfokus. Den förändring och förnyelse som kommit är i det stora hela till det bättre. Vi var också väldigt tidigt ute med kurser om hedersrelaterat våld och förtryck. De föreläsare vi hade kunde ämnet väldigt väl och de bidrog till att jag snabbt kände mig hemma i ämnet. En annan stor skillnad när vi pratar om vad som är annorlunda idag jämför med förr, är att de anställda idag är proffs. Länge var det enbart ideella krafter som arbetade i verksamheten”, säger Carin.

Det finns en bred kvinnohistoria i Växjö kommun, som var känd över hela landet för sitt jämställdhetsarbete. 1992 emottogs ett jämställdhetspris av dåvarande JÄMO och inbjudningar kom från andra kommuner och organisationer som var intresserade av arbetet. Publiciteten var mycket positiv. Videon ”De fem härskarteknikerna” fick mycket uppmärksamhet. Den producerades av Jämställdhetskommittén – där Carin var ordförande, en konsult och ett projektbidrag från staten. Det fanns en stor enighet mellan partierna under flera år, i arbetet att åstadkomma en jämställd kommun.

Kvinnojouren Blenda i Växjö har aldrig varit på väg att stänga ner verksamheten, till skillnad från många andra jourer. Brist på pengar och brist på personal är oftast bidragande till att en jour inte kan fortsätta existera. Sedan starten hölls kurser för volontärer minst en gång varje år och många volontärer har passerat revy. En gång i tiden fanns det även en mansjour i Växjö. Kvinnojouren och mansjouren var ute gemensamt ibland och informerade om verksamheterna. Det är nu cirka 15 år sedan den lades ner.

”Jag har många minnen från åren på Kvinnojouren Blenda. Det nätverk vi skapade har haft stor betydelse även i andra sammanhang. Jag minns många av de kvinnor jag mött i min roll som jourare. Som jag fortfarande kan möta och idag vet jag att de har det bra – att de kom bort från våldet och att allt gick bra till slut.”

***

Carin Högstedt var en av eldsjälarna som var med från början då Kvinnojouren Blenda startades.

 

Varför namnet Blenda?

Många känner till sägnen om Blenda i Värend, som listigt besegrade en dansk fiendehärd. Enligt sägnen var männen i Värend på krigståg i Västergötland, när danskarna anföll. En grupp värendska kvinnor – med Blenda i spetsen – lyckades lura och slå ihjäl hela den danska armén genom att bjuda dem på rikligt med mat och dryck för att sedan gå till attack. Efter slaget blev Blenda och de andra kvinnorna rikligt belönade av kungen och det påstås att det är dessa handlingar som ligger bakom att kvinnorna i Småland fick bättre villkor när det gäller arvsrätt samt att enbart vissa kvinnor i Värend har tillåtelse att brodera det kungliga monogrammet på sina folkdräkter.

Källa: kulturparkensmaland.se

 

Kvinnofrid i juletid

2020-12-02

”Jag vill hjälpa till och bidra för att stötta våldsutsatta kvinnor och barn i samband med julen – vad kan jag göra?”

Vi blir lika glada och tacksamma varje gång vi får ett mail, samtal, meddelande via sociala medier eller en fråga om hur det går att bidra och stötta.

Här kommer några tips på vad just du eller ert företag kan göra inför julen!

Som privatperson:

  • Gåvoshop – stötta med ett julpaket. Går även att ge som present tillsammans med ett gåvobevis.
  • Starta en insamling på din arbetsplats. Ni får gåvobevis och banners att använda i er kommunikation utåt.
  • Lämna julklapp till ”Ensam gran söker klappar” på @clarioncollectioncardinal. Vill du att julklappen ska komma till oss måste paketet märkas med ”Kvinnojouren Blenda”. På önskelistan står presentkort.

Som företag:

  • Ge en pengadonation och bli Kvinnojouren Blendas Företagsvän. Ni får ett gåvobevis och banners att använda i er kommunikation. Läs mer under Stöd oss
  • Gåvoshop – stötta med julpaket eller något av de andra paketen. Summa väljer ni själva.

 

Stort tack för ert stöd!

 

 

 

Donationsyoga till förmån för Kvinnojouren Blenda

2020-11-26

Fredagen 27/11 anordnar Veda Yoga tre donationsbaserade klasser online, där intäkterna oavkortat går till Kvinnojouren Blenda.

Du som vill läsa mer och anmäla dig hittar mer information här!

 

Chattutbildning för volontärer

2020-11-07

I slutet på mars under utbrottet av Covid-19 så blev Kvinnojouren Blenda med chatt. Huvudanledningen var att vi ville bli mer tillgängliga för de som riskerar att utsättas för våld i hemmet, då utsattheten ökar under tider av isolering och hemmaarbete. Chatten är ett anonymt och lättillgängligt sätt för stödsökande att komma i kontakt med oss och ett bra komplement till telefon, e-mail och fysiska besök.

7/11 höll vi en utbildning i stödchatten via länk för nya chattvolontärer, för att ytterligare kunna utöka våra chattider och vara ännu mer tillgängliga för att ge hjälp och stöd.

Varmt tack till alla våra fina volontärer för er tid och för ert engagemang!

 

Ett Kronoberg fritt från våld 2020

2020-10-22

En vecka fri från våld är en aktivitetsvecka som anordnas i samband med FN:s internationella dag för avskaffandet av våld mot kvinnor. Här i Kronoberg går veckan under namnet Ett Kronoberg fritt från våld. Nationellt leds initiativet av Unizon och MÄN, med stöd av Jämställdhetsmyndigheten, Länsstyrelserna och Sveriges kommuner och regioner. Syftet med veckan är att uppmärksamma det omfattande samhällsproblem som mäns våld mot kvinnor utgör samt att sprida kunskapen om att våld går att förebygga.

Alla aktiviteter är kostnadsfria om inget annat anges.

Se hela programmet här!

 

”De som säger att det finns kvinnor som prostituerar sig av fri vilja vill inte acceptera verkligheten”

2020-07-13


Jasmina växte upp i Rumänien, där övergrepp och våld var återkommande inslag i hennes liv. Via en annons på internet kom hon till Stockholm. Där sålde hon sex fram till det att något hände som blev början på en stor förändring. Idag arbetar Jasmina med att stötta kvinnor ut ur prostitution till ett bättre liv.

Under sin uppväxt i Rumänien var Jasmina som mest utsatt och det var när hennes pappa dog som det hela började. När hon var mellan 10 till 12 år blev hon utsatt för sexuella övergrepp av en kusin och när hon var 14 år blev hon våldtagen av en man som bodde i samma by som henne och som ofta befann sig i hennes närhet. Jasmina berättade inte för sin mamma om våldtäkten – hon var rädd och skämdes. När samma man våldtog henne en andra gång gick hon till polisen och socialtjänsten. De lyssnade och dokumenterade, men kunde inte hjälpa henne eftersom hon hade mamma och systrar som kunde ta hand om henne. Hennes mamma mådde också dåligt då även hon blivit våldtagen. Jasmina fick ingen hjälp och tillslut rymde hon hemifrån. Hon ville försörja sig själv och stå på egna ben.

Snart efter att hon lämnat hemmet träffade hon en man som drev något som kan liknas vid en sexklubb, där han hade kvinnor anställda. Jasmina var för ung för att jobba där och mellan det att hon var 15 till 17 år lämnade hon hemmet från och till. Hon hade ångest och var ofta ute på nätterna, där hon blev utnyttjad av olika män. När hon var 17 rymde hon hemifrån för gott.

Jasmina blev fortsatt utsatt, av sin chef och av sin dåvarande pojkvän. När hon var 25 år hamnade hon i prostitution, på en massagestudio i Österrike. Vid en första anblick verkade det vara en helt vanlig massagestudio – det var det Jasmina trodde och fick förklarat för sig. Kvinnan som drev studion sa inget om att det var sex inblandat till en början. När hon till slut blev introducerad mer och mer i verksamheten och förstod att kunderna kunde välja att få en happy ending, reagerade Jasmina starkt och sa att det var något hon aldrig kommer göra.

Jasmina mådde inte bra. Kvinnorna som arbetade där verkade utåt sett vara glada och starka, tyckte Jasmina. Hon kände sig utanför och ville vara som dem. Det gjorde att hon började anpassa sig. Behovet av att passa in var stort och hon letade efter olika vägar för att göra just det. Jasmina kände att om hon bara passar in så skulle hon bli fri från känslan av att vara annorlunda. Hon ville känna samhörighet på något sätt. Efter ett tag blev hon övertalad och gick med på att massera, men inte ha sex. Månad efter månad gick och gränserna suddades ut mer och mer, ända tills det blev sex inblandat.

Jasmina flyttade och bodde perioder i England, Schweiz, Dubai och sedan i Sverige. Det var via en rumänsk sida på internet som Jasmina kom till Stockholm 2015 – en man rekryterade kvinnor online. I Stockholm hade Jasmina två hallickar – två män från Rumänien. Totalt var det 5-6 kvinnor som arbetade för dem. Hallickarna ville att kvinnorna skulle vara i olika rum för att inte ses och prata för mycket med varandra. De flesta av de andra kvinnorna var yngre än Jasmina. Hon var då 25 år och de andra var runt 21-22 år. Det fanns andra kvinnor som var ännu yngre, runt 18-20 år. Hallickarna var inte alltid nöjda med Jasmina. De tyckte inte hon drog in tillräckligt mycket pengar och de klagade på att hon inte var som de ville att hon skulle vara. De berättade för henne vad hon skulle göra, vilka tjänster hon skulle utföra, de styrde incheckningar, utcheckningar, och vilka bilder hon skulle använda i sina annonser och hur dessa skulle se ut.

I början tyckte Jasmina männen som var hennes hallickar verkade okej – de var snälla och trevliga mot henne. Men efter ett tag började de kontrollera henne allt mer. Hon fick inte gå ut dagtid. De ljög och fick kvinnorna att betala för till exempel annonskostnader – mer än vad den faktiska kostnaden var. Med ett leende sa en av hallickarna att hon måste ha en man som tar hand om henne – annars kommer hon få problem. – Jag tänkte att jag aldrig kommer göra som han vill, berättar Jasmina.

Ett möte med en sexköpare i Stockholm gjorde att Jasmina fick nog och gick till polisen.
– Mannen som köpt sex av mig berättade att han ville ha sex med sin dotter och att han förgripit sig på henne. Jag kände att jag måste agera, berättar Jasmina. Genom ett tillslag tog polisen mannen och han blev senare åtalad och dömd.

Händelsen ledde till att polisen hjälpte Jasmina vidare till organisationen Talita och deras exitprogram. Talita är en ideell organisation som hjälper kvinnor ut ur prostitution, pornografi och människohandel för sexuella ändamål och in i ett fungerande liv.

– Till en början var det fruktansvärt – jag var så arg och ville inte stanna där, säger Jasmina. Jag var besviken på polisen för att de tog med mig dit. Jag ville inte stanna, jag ville bara gå och jag var väldigt bestämd. En man på polisen sa till mig att Talitas program skulle vara bra för mig. Till slut lyssnade jag. Jag kände fortfarande att jag ville vara ensam och klara mig själv, fortsätter Jasmina.

– En från personalen sa till mig ”Om du går härifrån nu, kommer du att må dåligt. Men om du stannar kommer du först att må dåligt, men sedan må bättre”. Jag tänkte att okej, då ska jag försöka och se hur det blir.

Jasmina ville ha kontroll över sitt liv. Hon ville lämna prostitutionen, men visste inte hur – världen var inte en säker plats för henne och hon litade inte på folk. Till en början trodde hon att även Talita skulle lämna henne och att hon åter igen skulle stå ensam.
– Jag kunde inte förstå att det fanns sådan hjälp att få och att det fanns någon som såg mig. Inom mig kände jag att det var rätt, men jag hade svårt att acceptera det, minns Jasmina.

När hon brutit med prostitutionen kom gråten.
– Det tog lång tid innan jag förstod att det inte var mitt fel. När vi bodde i Rumänien frågade min syster mig ”Varför satt du där ute? Varför gick du inte hem? Gjorde du inte det hade det inte hänt.” Det gav mig skuldkänslor och det kändes som att allt som hänt var mitt eget fel. Det var som att jag reagerade innan jag ens försökte känna efter hur jag mådde.

– Det finns så mycket mer bakom än vad som går att se, när någon blivit sexuellt utnyttjad och börjar sälja sin kropp. Det finns så mycket känslor av skam och skuld och dessa känslor vill man bli av med. Sedan är det hemskt att någon som ser en sårbar person väljer att utnyttja denna, fortsätter Jasmina.

– Sex blir som ett verktyg för att ta bort ångesten, samtidigt som det skadar en själv. Vanligt sex är såklart underbart och något vi behöver som människor, men när man blivit våldtagen är den delen borta. Du fortsätter ha sex fast utan känslor som en kick för att du vill känna något överhuvudtaget – även om det är destruktivt för dig, säger Jasmina.

Männen som köpte sex av Jasmina var alla typer av män. Det som de hade gemensamt var att de såg på kvinnor som en sex-toy – inte som en individ eller en egen person. Yrke, ålder eller familjesituation spelar ingen roll – det är synen på tjejen eller kvinnan som ligger bakom. Majoriteten är porrskadade och har missvisande uppfattningar om vad som är sex.

– Om deras flickvän inte vill eller kan göra det de önskar, då går de till en prostituerad.
Det är viktigt att prata om sexualitet och porr med barn, säger Jasmina.

På frågan vad Jasmina skulle vilja säga till de, oftast män, som försvarar prostitution och som säger att vissa kvinnor själva väljer att vara i det, så svarar hon:

– När jag levde i prostitution stängde jag av mina känslor. Jag tänkte då att jag tyckte om att ha sex, jag fick pengar för det men jag ville inte komma nära någon annan människa. Då tyckte jag att det gjorde mig fri och jag visste inte då att det fanns något bättre i livet som väntade. Nu efteråt förstår jag spiralen av våld och trauma, hur min kropp reagerade på det som hänt mig under åren och hur det påverkat mig att inte ha någon som stöttade mig när jag som mest behövde det. De som säger att vissa prostituerar sig av fri vilja vill inte acceptera verkligheten. Det är deprimerande, skrämmande och en skam, säger Jasmina. Dåligt mående och fattigdom är två aspekter som kan ligga bakom.

Jasmina är en av karaktärerna i polisen och författaren Simon Häggströms bok ”Nattstad”.
– Just då mådde jag dåligt och grät mycket. Jag är tacksam över att min historia berättas och att människor kan läsa om det. Det är så viktigt att sprida kunskap, säger Jasmina.

Idag arbetar Jasmina på Talita – organisationen som hjälpte henne för fem år sedan.
– Jag funderade på vad jag skulle göra med mitt liv. När min pappa dog letade jag efter något viktigt och en mening med livet, berättar Jasmina. Idag verkar hon ha hittat det.

Jasmina är bron mellan de som är i prostitution och Talita. Genom uppsökande arbete pratar hon med prostituerade kvinnor – om att det finns en väg ut och att det finns hopp samt informerar om Talita och hur de kan hjälpa. Att ta steget ur prostitution kan ta tid och är inget enkelt steg. Kvinnorna måste själva ha viljan att komma ur det och då är det viktigt att de vet att det finns hjälp att få. De behöver inte göra det ensamma.

– Jag kände att jag inte kunde hålla det för mig själv – hur mitt liv var innan och hur det är nu. Desto mer jag kan göra för kvinnorna desto bättre mår jag själv. Jag vill visa dem att det finns ett annat liv som väntar, bara du vågar ta emot hjälp.

Jasminas mål och framtidsplaner är att hjälpa kvinnor både i Sverige och i Rumänien. Många kvinnor har ingen familj och hon önskar ge de kvinnorna hopp och verktyg att hitta sin egen styrka. Att ha egna ambitioner och göra något i livet förutom att ha en man.

– Jag vill att de ska hitta hopp och mål – att stå upp och vara starka. Att vara en bra person är det viktigaste av allt i livet!

(Jasmina heter egentligen något annat)

***

Åsa Brittsten Hjelm
2020-06-30

 

Under uppväxten i Rumänien. Foto: Privat

 

Jasmina under tiden i prostitution. Foto: Privat

 

Hissentreprenör skänker större summa till Kvinnojouren Blenda

2020-07-10

Under våren kontaktade Kjell Johansson Kvinnojouren Blenda med en önskan att skänka ett större ekonomiskt bidrag till verksamheten. Kjell är grundare av hissföretaget Hydroware i Alvesta och en man med många projekt på gång.

– I dessa tider är det viktigare än någonsin att hjälpas åt, att ge stöd där det behövs och till de som behöver det. Det är inte läge att dra sig ur eller att vara passiv, speciellt inte om man har kapital och möjlighet att hjälpa till. Jag hoppas att jag kan inspirera andra att göra detsamma, säger Kjell.

Den pågående Coronapandemin drabbar redan våldsutsatta kvinnor och barn mycket hårt. Förövaren större tillgång till de som utsätts då man tillbringar mer tid hemma på grund av isolering. Det skapar en mardrömsliknande tillvaro för de våldsutsatta. Sviterna av pågående situation har märkts av genom ett ökat antal stödsökande och över hela landet och runt om i världen rapporteras det som liknande ökningar. Krisen slår även hårt mot de barn och ungdomar som blir utsatta för våld i hemmet – antingen genom våld mot dem själva eller genom att bevittna det.

– I samband med Coronakrisen har vi sett en ökning av stödsökande kvinnor och barn som vittnar om att våldet har ökat i samband med den sociala isoleringen under våren. Vi märker samtidigt att det finns ett stort samhällsengagemang för de här frågorna – det väcker känslor och många vill hjälpa till och bidra på olika sätt. Alla gåvor, små som stora, gör en konkret skillnad för de kvinnor och barn som vi ger hjälp och stöd, säger Caroline Coucher, verksamhetsledare på Kvinnojouren Blenda.

I tider som dessa är det extra viktigt att alla tar sitt ansvar som medmänniskor och som samhällsmedborgare. Att vara uppmärksam på kollegor, vänner, grannar och om man är yrkesverksam inom skolan och förskola – på eleverna! Var extra vaksamma på signaler om att något är fel. Våldet syns inte alltid med blotta ögat, men det räcker att du hör eller ser något misstänkt eller får en känsla av att något inte stämmer.

– Det känns otroligt bra att kunna bidra och hjälpa till. Men jag vill inte bli sedd som en hjälte. Jag tycker det är mer beundransvärt när de som inte har så mycket ändå ger något. De är de riktiga hjältarna, menar Kjell.

 

Länsförsäkring Kronobergs Hållbarhetspris går till Kvinnojouren Blenda

2020-06-27

Hållbarhetspriset 2019 går till Kvinnojouren Blenda som i över 30 år stöttat och hjälpt ett betydande antal kvinnor och barn i Kronoberg ur våldsamma relationer till en bättre livssituation. Organisationen är en viktig lokal och nationell opinionsbildare som med ideella krafter verkar för ett jämställt – och därigenom mer hållbart samhälle – fritt från våld. 

Våld i nära relationer drabbar både kvinnor och män, men kvinnor drabbas oftare av upprepat och mer allvarligt våld. Förövaren är i majoriteten av fallen en man. Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, lever cirka 150 000 barn i Sverige tillsammans med en förälder som blivit misshandlad av den andre föräldern.

– ”Det känns fantastiskt att få ta emot priset och att frågan uppmärksammas. Det ekonomiska bidraget gör konkret skillnad för de våldsutsatta kvinnor och barn som vi möter. I samband med Coronakrisen har vi haft en ökning av stödsökande kvinnor och barn som vittnar om att våldet har ökat i samband med social isolering. Så priset känns extra bra i tider som dessa. Vi som samhälle måste känna ett gemensamt ansvar för att uppnå en jämställd värld utan våld så vi är tacksamma att Länsförsäkring Kronoberg uppmärksammar det arbete som Kvinnojouren Blenda gör”, säger Caroline Coucher, verksamhetsledare på Kvinnojouren Blenda

– ”Det känns meningsfullt att få dela ut 2019 års Hållbarhetspris till Blenda för deras värdefulla insatser i att stötta och hjälpa människor ur våldsamma relationer. Blenda är en viktig aktör som varje år gör stor skillnad för många människor i Kronoberg som på olika sätt drabbats av våld i nära relationer”, säger Beatrice Nikolausson Kämpe, vd på Länsförsäkring Kronoberg.

Länsförsäkring Kronoberg delar varje år ut Hållbarhetspriset till en förtjänstfull person eller organisation som i Kronobergs län gjort insatser för människors liv och välbefinnande och/eller räddat stora ekonomiska värden. Det är öppet för allmänheten att nominera kandidater till priset som på något sätt har bidragit till ekonomisk, social eller miljömässig hållbarhet. Prissumman för 2019 är satt till 25 000 kronor.

Mer information om priset finns på Länsförsäkring Kronobergs hemsida.

 

Simon Häggström – ”Prostitutionens verklighet blir ett uppvaknande för många”

2020-05-27

Simon Häggström är polisen och författaren som är specialiserad på prostitution och människohandel för sexuella ändamål och som flyttade från småländska Stockaryd till Stockholm. I sitt arbete som kriminalinspektör har han knappt 12 års erfarenhet av prostitutionens mörka värld och möten med åtskilliga hallickar, torskar och de kvinnor som hänsynslöst utnyttjas.

 

Simon kom in på polishögskolan 2005 och flyttade därmed till Stockholm. Som färdigutbildad polis 2007 blev hans första grundplacering på Sergels Torg eller Plattan som den kallas till vardags. Där var uppdraget att arbeta mot vapen- och narkotikahandeln. Bara någon gata därifrån pågick samtidigt prostitutionshandeln på Malmskillnadsgatan. Under arbetet i Plattangruppen fick Simon och hans kollegor påpekningar från de prostituerade själva om att något behövde göras och det var delvis därför som Prostitutionsgruppen bildades. Projektet startade upp år 2008 av polisen i Stockholm, Simon bytte bana och kom sedan att arbeta med prostitutionsproblematiken istället. Arbetsdagarna blev fyllda av spaningsarbete och jakt på sexköpare, förhör med torskar och med de utnyttjade kvinnorna.

Till en början gjordes riktade insatser enbart en torsdagsnatt var sjätte vecka, vilket visade sig ganska snart vara inte ens i närheten av tillräckligt. Idag har Simon arbetat heltid sedan 2008 med prostitution och människohandel, med hela Sverige som arbetsplats. – 4 till 6 veckor om året har vi riktade insatsveckor. Då ingår det även i mitt jobb att delvis utbilda kollegor som kanske aldrig arbetat mot prostitution tidigare, säger Simon.

Att Simon blev polis var en ren slump. Från början var det ett helt annat yrke som lockade – lokförare. Så blev det alltså inte med facit i hand. – Jag och pappa satt bänkade och kollade på Beckfilmerna. Det var då polisdrömmen väcktes, berättar Simon.

Hur orkar du med den här typen av jobb och hur tankar du energi för att göra det vecka efter vecka, år efter år?

Simon berättar att han gått i terapi under många år för att orka med. Där har han kunnat ventilera allt från jobbet till livet i allmänhet. – Jobbet påverkar hela livet. Många människor har en förmåga att se allt elände, allt det svarta och tunga, men jag ser det positiva också. Jag känner en enorm tacksamhet för allt jag har och jag har en helt annan syn på livet idag jämfört med innan jag jobbade med det här, säger Simon. – Löpningen är en viktig ventil för mig och det blir ett och annat marathon då och då.

Simon berättar vidare att skrivandet är en annan stor ventil för honom. Att nå människor där ute genom böcker och sociala medier ger mycket tillbaka. – Det är ett sätt att visa upp sanningen och att dela med mig av den, säger Simon. Även många av de som lever i prostitution visar tacksamhet för att den sanna bilden visas upp.

 

Bara här i Sverige har 1 man av 10 köpt sex. Finns det några gemensamma nämnare bland sexköparna?

– En skev kvinnosyn är något som finns hos alla sexköpare. Vi killar ska vara alfahannar – det är det som basuneras ut från det att man är liten. I prostitutionsvärlden blir detta väldigt tydligt. Här finns det en tydlig koppling till pornografin – målgruppen är män och de skall vara de som tar för sig till vilket pris som helst. Det skickar ut signaler att det är manligt att förnedra och vara bestämmande. Det krävs en form av avprogrammering för män generellt och en medvetenhet om de normer som finns. När man börjar konsumera porr känner man inte till det här och man vill inte förstå det. Därför är det viktigt att upplysa och utbilda. Det är skolungdomarna vi måste ta snacket med, för sedan när de går ut i yrkeslivet så tappar vi dem och då är det för sent, säger Simon.

– Min erfarenhet är att det inte handlar om vad man säger, utan om vem som säger det. En kvinna kan ha sagt det i över 20 år men när en man säger det blir det uppståndelse, säger Simon. För många killar krävs det att jag som polis i keps och bomberjacka tar snacket, för att de ska lyssna och ta till sig, fortsätter Simon.

Hur skiljer sig den generella bilden av prostitution, så som samhället i stort tror att den ser ut och där den till och med ibland romantiseras, jämfört med den verkliga bilden? Vilka är de största missuppfattningarna?

– I Sverige har vi kommit väldigt långt i frågan, även om det ibland inte känns så. Det är viktigt att få fram att vi tagit stora kliv i rätt riktning. Det som hänt är att vi slagit oss till ro lite grann. Varje generation måste skolas in och få information och utbildning inom dessa frågor. Där börjar vi komma efter lite grann. Vi lever i ett samhälle som blir allt mer sexualiserat, globaliserat och digitaliserat. Porren har normaliserats och den är dessutom extremt lättåtkomlig för unga idag, svarar Simon.

– Den uppfattning som folk har om prostitution ger väldigt sällan en rättvisande bild av verkligheten. Många gånger marknadsförs det som den självbestämmande lyxeskorten som skrattar och är duktig på att snärja män. På ytan verkar det som att hon vill sälja sig och till och med gillar det. Bakomliggande faktorer som fattigdom, tvång, utnyttjande, misär, självskadebeteende och en människa som mår dåligt är inget som tas med i marknadsföringen. De vill såklart ge en bild av en oberoende kvinna och på ytan ser allt väldigt snyggt ut. Att kvinnan på bilden med sexiga underkläder har levt på soppa gjord på lök och potatis i en månad är inget man väljer att ta med. Det säljer inte, fortsätter han.

– Prostitution har alla komponenter som människan tycker är spännande – poliser, kriminella, sex, övergrepp, fortsätter Simon. Så fort en kändis grips för någon form av sexbrott blir det stora rubriker. Människor tycker det är intressant. Oftast finns inga referenspunkter bland folk i allmänhet, bara tv-serier, filmer och sådant man hört ryktesvägen. Prostitutionens verklighet blir ett uppvaknande för många.

På frågan om hur hans egen syn på manlighet och maskulinitet påverkats av hans arbete och det han ser och upplever under arbetsdagarna, svarar Simon att han absolut inte vill bli satt på någon piedestal.
– Jag är en vanlig kille och det var en ren slump att jag började jobba med detta. Det har varit och är fortfarande en pågående resa – jag har fått göra upp med många saker, säger han. Om jag inte arbetat med det jag gör och sett verkligheten, så hade jag säkert kollat på porr fortfarande. Precis som många andra snubbar, men tack vare att jag fick möjligheten att arbeta med det här så fick jag även möjligheten att göra annorlunda.

Många poliser brinner för sitt arbete och det är inte ovanligt att jobbet blir en livsstil och ett kall. Allt eftersom tiden går lär man sig orka och blir dessutom duktigare på att orka med. Så var det även för Simon och för några år sedan ledde det till att han nästan gick in i väggen. – Jag fick dra i handbromsen, berättar Simon. Idag är jag bättre på att släppa taget och jag har hittat en bra nivå för att hantera det. Du lär dig att inte springa på alla bollar och du måste helt enkelt bestämma dig vad du ska lägga krutet på.

Det är lätt att känna sig maktlös och lite svårt att känna hopp om förändring. Ser du ett slut på prostitution och människohandel – går det åt rätt håll eller eskalerar det?

– Det här är en resursfråga i mångt och mycket. Det måste få högre prioritet både inom socialtjänsten och hos polisen. Dessutom är kunskapen låg, förutom hos enskilda specialister och specialgrupper som arbetar med det på heltid. En annan viktig aspekt är den låga straffskalan som finns idag. Det ger ett dåligt signalvärde mot både förövare och de som utnyttjas. Att gå igenom en rättsprocess och redan från början veta att det inte ger något är väldigt svårt. Skolans läroplan skulle dessutom innehålla mer och bättre utbildning om porr, sexuellt samtycke och även ta upp problematiken med prostitution och människohandel. Det är enormt viktigt att vi utbildar barn och ungdomar och ger kommande generationer rätt verktyg och kunskap för att ha chansen att göra skillnad.

Vid sidan om jakten på torskar och hallickar finns skrivandet. Simon gav 2016 ut sin första bok Skuggans lag, 2017 kom Nattstad och i maj 2019 gavs första boken i en serie av tre ut – debutromanen Flickorna som sprang. 19 maj släpptes I skuggan av sektor 5 – uppföljaren och bok nummer två i serien.

Är skrivandet något du kommer att fortsätta med även i framtiden?

– Så länge jag tycker det är kul och meningsfullt kommer jag fortsätta skriva och så länge jag kan påverka i rätt riktning.

Vad gäller framtidsplaner i övrigt vill Simon inte spekulera för mycket. – Jag tänker inte för långt framåt utan det är här och nu som gäller. Som person är jag passionsdriven och det jag brinner för vill jag göra till 200%!

***

Åsa Brittsten Hjelm

2020-05-12

 

Simon Häggström
Pressbilder för Harper Collins förlag.
Foto: Ola Axman

 

Simon Häggström på Kvinnojouren Blendas årsmöte tidigare i år.

Jag misstänker att någon far illa i en relation - vad kan jag göra?

2020-05-04

”Ingen kan göra allt, men alla kan göra något”. När det gäller våld i nära relation är det viktigt att vi som medmänniskor och civilsamhälle agerar. Cirka 20 kvinnor dödas årligen av sin partner eller expartner och cirka 2-3 barn i varje skolklass lever i hem med våld. Det är cirka 200 000 barn i Sverige. Det är allas vår skyldighet att se och att våga agera.

Våld i hemmet är ingen familjeangelägenhet. Det finns inget utrymme för att blunda och tänka ”jag ska inte lägga mig i, konflikten är mellan dem två” eller ”det angår inte mig”. Att stoppa våld i nära relation är något vi måste göra tillsammans, bland annat genom att bry oss om varandra och agera när vi misstänker, ser eller hör något som inte står rätt till. Våga vara medmänniska, för det är allas vår plikt. Att misstänka utan att agera är inte okej.

Att som medmänniska, kollega, vän eller granne agera, kan vara helt avgörande för personen som utsätts för våld i nära relation. Att just du vågar fråga, ringa polisen eller avbryta på något sätt kan vara livräddande för personen som utsätts. Det gör att våldet inte får fortgå obemärkt.

Det kan kännas svårt att veta vad och hur man ska göra när man får en misstanke om att någon blir utsatt eller en magkänsla av att något är fel. Har du en magkänsla av att det inte står rätt till, så är det oftast så. Våga lite på den känslan!

Här har vi samlat några tips och råd:

Är du en orolig granne?

Om du hör dunsar, skrik eller andra ljud som får dig att reagera kan du göra flera saker:

  • Är du säker på vilken lägenhet/hus ljuden kommer ifrån, kan du gå dit och ringa på/knacka på. Stanna INTE kvar om du känner dig orolig, utan gå tillbaka till ditt hem direkt efteråt. Avbrottet av en dörrsignal kan räcka för att distrahera den som utsätter.
  • Ring polisen och berätta om vad du sett och hört eller om du har en oro att något inte står rätt till. Det är sedan polisens sak att utreda vad som hänt. Är situationen akut eller hotfull – ring alltid 112.
  • Finns det barn i hemmet som du misstänker far illa genom att själva bli våldsutsatta eller utsatta genom att bevittna våld mellan föräldrarna? Gör en orosanmälan till Socialtjänsten i din kommun. Du kan ringa in eller skicka din orosanmälan brevledes och du kan vara helt anonym. Du behöver inte veta att det förekommer våld, det räcker att du misstänker.
  • Om du träffar den som du misstänker är våldsutsatt kan du prata med henne och fråga hur hon mår eller hur hon har det. Du kan även berätta att du är orolig för henne och säga att du finns här om hon behöver hjälp eller vill prata. Pressa henne inte och prata inte om din oro om förövaren är i närheten.
  • Du kan även notera datum och klockslag för händelserna. Det är bra att ha vid en polisanmälan. Filma eller fota om du ser något konkret.
  • Var inte rädd att ringa upprepade gånger om det skulle hända igen. Ditt agerande kan rädda liv!

Men tänk om jag har fel eller om jag utsätter mig själv för fara?
Om det skulle vara så att du har fel, borde dina grannar bli tacksamma för att de har en sådan omtänksam granne med massor av civilkurage! Det händer inte så mycket mer än så. En del är oroliga för att själva bli utsatta för våld om de ringer på. Den som utövar våld i nära relation gör det mot sin partner, inte mot andra. Är du osäker på vad personen är kapabel till så ring polisen direkt, utan att knacka på.

Är du en orolig vän eller släkting?

  • Våga fråga – visa att du bryr dig! Vi är ofta så rädda för att vara påträngande eller göra övertramp i andras privatliv. Men misstänker du våld är frågor ett sätt att visa att du bryr dig och finns där. Fråga henne inte när partnern är i närheten, ta det när ni är ensamma. Annars är risken stor att hon inte vågar berätta.
  • Lyssna på henne! Låt henne få berätta det hon vill. Döm henne inte. Prata inte illa om hennes partner – risken är att hon går i försvarsställning. Däremot kan du bekräfta våldet, t ex genom att säga ”det du berättar att han gör mot dig är verkligen inte okej”. Ursäkta aldrig hans beteende eller försök hitta ursäkter. Ifrågasätt inte vad hon gjort eller inte gjort.
  • Kom ihåg att du inte kan bestämma åt henne, hur frustrerad du än är över situationen. Hon måste själv få fatta sina beslut och göra det i sin takt. Det du kan göra är att finnas där. Är hon inte redo eller inte vill lämna relationen – visa att du ändå är där för henne. Det känslomässiga bandet i en våldsam relation är komplext och det är inte ”bara att lämna honom”. Sätt inte ultimatum och försök inte tvinga henne att lämna. Säg framförallt inte upp kontakten med henne – du kanske är hennes viktigaste stöd den dagen hon bestämmer sig för att lämna.
  • Fortsätt involvera henne i planer – fråga om hon vill gå på bio, ta en kaffe eller hitta på något. Även om hon säger nej gång på gång – fortsätt fråga!
  • Är situationen akut allvarlig eller om det finns barn med i bilden som far illa – larma 112 för polis eller socialtjänst.

Är du en orolig kollega?

  • Är du kollega eller chef till någon som ofta är sjukskriven, kanske har blåmärken eller andra tecken på skador med mer eller mindre jämna mellanrum?
  • Kanske följer hon aldrig med på after-work, kick-offer eller andra personalaktiviteter och du får känslan av att hon oftast inte vill gå hem och inte heller ser fram emot helg och ledighet.
  • Uppmärksammar du att hon verkar vara kontrollerad – blir hon alltid skjutsad till och hämtad från arbetet?
  • Ringer hennes partner henne ofta på arbetet och får du känslan av att han vill ”kolla” henne?
  • Misstänker du att något inte står rätt till – våga fråga! Det är det bästa du som medarbetare eller chef kan göra.

Våga stå upp mot våld och kränkningar på arbetsplatsen!
Våga konfrontera sexism och kränkande kommentarer! Hör du en kollega fälla en sexistisk kommentar eller trakassera någon sexuellt? Våga säga ifrån – här har män ett stort ansvar att agera på andra mäns kränkande kommentarer och inte blunda eller hänga med i en viss typ av jargong. Våga stå emot och skratta inte med om någon fäller en sexistisk eller förtryckande kommentar. Det ska vara obekvämt för den som fäller kommentaren – inte för den som säger emot. Om någon annan säger emot – backa upp den personen! Sexuella trakasserier skall alltid anmälas till arbetsgivaren, som i sin tur har skyldighet att agera. Både Arbetsmiljölagen och Diskrimineringslagen ställer krav på arbetsgivaren att hantera den här typen av problematik och lagarna fungerar även som ett bra stöd i arbetet mot sexuella trakasserier på arbetsplatsen.

Arbetar du inom skola och barnomsorg?

Skola och barnomsorg har ett viktigt ansvar att uppmärksamma tecken som kan tyda på att ett barn far illa hemma. Barn som upplever våld i hemmet lider ofta av psykisk ohälsa. De kan visa tecken på oro, ångest, nedstämdhet och aggressivitet i en större omfattning än barn i allmänhet. De kan också uppvisa symptom som liknar ADHD såsom koncentrationssvårigheter, rastlöshet, svårt att sitta still och fokusera med mera. Barn som lever i hem med våld kan också få psykosomatiska symtom såsom ont i magen eller huvudet och kan därför ofta efterfråga huvudvärkstabletter eller skolsköterskan. Skolan är en viktig plats för ett barn som inte mår väl hemma. Det blir en fristad och en plats där barnet kan slappna av.

Jobbar du till exempel som lärare eller förskollärare omfattas din tjänst av anmälningsskyldigheten och då är det din skyldighet att anmäla till socialtjänsten om du misstänker att ett barn far illa. Du behöver inte veta med säkerhet – det räcker med en misstanke.

Tips för civilkurage

  • Var nyfiken – tänk inte att ”det är inte min sak att bry mig”. Våld i nära relation är allas angelägenhet
  • Våga ringa polisen
  • Lita på magkänslan – har du en misstanke stämmer den oftast
  • Titta inte åt andra hållet
  • Våga hjälpa, våga bry dig – ditt agerande kan rädda liv


Tänk på när du ringer polis eller Socialtjänst – det räcker att du har en misstanke om våld! Det är sedan deras sak att ta reda på vad som har hänt och utreda det. Det räcker att du har en misstanke och en oro.

Du kan alltid kontakta oss för råd och stöd!

 

Två månader undercover bland sexköpare i Thailand

2020-04-14

Joakim Medin är journalisten och författaren som länge har intresserat sig för samhällsfrågor och mänskliga rättigheter. När han efter en föreläsning fick frågan om han kunde tänka sig att gå undercover och göra ett reportage om den svenska sexturismen i Thailand tackade han ja och fick på det sättet en enormt viktig men också obehaglig inblick i sexköparnas värld.

Med ett genuint och brinnande intresse och engagemang för olika samhällsfrågor, fattigdomsrelaterade frågor och människors förmåga att utnyttja varandra och behandla varandra illa, har Joakim gjort ett flertal reportage och analysartiklar. Efter att ha gjort ett inhopp som föreläsare på en masterkurs, där en av deltagarna var från nätverket Schyst Resande, fick han frågan om han ville åka till Thailand för att göra ett reportage om den svenska sexturismen. Svaret blev ja.

Joakim har skrivit om angränsade frågor tidigare, bland annat om hur kvinnor tvingas in i prostitution. Han har även föreläst på gymnasieskolor. De flesta ungdomar känner inte alls till omfattningen eller problematiken. Vissa killar har en tendens att fnissa och tycker det är lite coolt när de får se bilder från distrikten där sexhandeln pågår, men när man börjar prata om bakgrund, konsekvenser och kopplingen till Sverige, då brukar fnissen försvinna.

Under två månaders tid wallraffade Joakim bland manliga sexturister, det vill säga uppträdde under falsk identitet. Han mötte ett 50-tal svenska män som han lätt kom i kontakt med genom att utge sig för att vara en svensk lärarstudent som var där för att köpa sex. De flesta frågade honom inte ens varför han var där – de antog att han helt enkelt var där av samma anledning som de själva, för att köpa sex.

Du var utklädd till en potentiell sexköpare i Thailand under två månader för att undersöka svenska mäns sexköp i Thailand. Vad blev din reflektion efter de här två månaderna?

– Genom att jobba undercover fick jag från insidan se och höra den brutala ärligheten i hur de här männen resonerade och tänkte. Svar jag aldrig hade fått om jag hade kommit hit och sagt som det var – att jag är journalist.  Hos många av männen fanns det en bitterhet över personliga händelser, som till exempel kraschade förhållanden, en del hade ett ex som de menade hade betett sig på det ena eller andra sättet och hade nu inställningen att alla svenska kvinnor är så, berättar Joakim.
– I gruppen jag granskade uttryckte samtliga män sympatier för Sverigedemokraterna. De ser partiet som ett värn mot kvinnorörelsen och feminism, invandring med mera.

Andra gemensamma nämnare är en förlegad kvinnosyn och främlingsfientlighet rent generellt.

– Här blev det tydligt hur ett flertal av dessa män motiverade att de sökte sig till kvinnorna för att hitta en potentiell partner. De tycker de thailändska kvinnorna är mer fogliga, underdåniga, feminina och mindre feministiska. De vill bibehålla de traditionella könsrollerna, fortsätter Joakim. De vill ha service genom sex och uppassning. Det var en av de tuffaste upptäckterna jag gjorde.

Det som också var slående var normaliseringen av sexturismen, hos de andra turisterna:

– De vanliga semesterturisterna besökte samma gator, klubbar och shower som sexköparna. Det kunde till exempel vara pingpongshower där nakna kvinnor ”underhåller” på scenen. Det var till och med familjer som nyfiket gick längs med gatorna på grund av föräldrarnas nyfikenhet – man ser det som en turistattraktion och som något man skämtar om. Även par besökte klubbarna för spänningens skull. Ingen reagerar på det – så fort man kliver ur flygplanet så lämnar man värderingarna hemma och slutar reflektera över rätt och fel. Att det handlar om människor i utsatta positioner som utnyttjas verkar väldigt få inse och reagera på där och då.

Många svenska män väljer att flytta till Thailand och en av de största anledningarna är det lättillgängliga sexet.

– Jag mötte män som öppet talade om att det var huvudanledningen. Andra skulle föredra att förklara flytten dit med andra faktorer, så som Sveriges invandringspolitik, maten, att det går att leva så pass ekonomiskt och de fina stränderna, berättar Joakim.

Hur männen såg på sin roll som sexköpare varierade. Vissa män inbillade sig att de faktiskt gjorde de fattiga kvinnorna ”en tjänst” genom att köpa sex och ge dem pengar. Sedan fanns det män som ansåg att de inte gör något fel utan bara tar seden dit de kommer. Andra letade efter en flickvän eller livspartner och vissa var sexmissbrukare.

Det uppdagades att en av männen som hamnade på ett av dina pressfoton från Thailand var en svensk polis?

– Efter att ha skrivit min rapport i oktober 2018, blev jag tre veckor senare kontaktad av en man som var kommissarie på Polismyndigheten. Han frågade efter information om en specifik bild som han sett i media. Bilden var tagen på några män som stod tillsammans med två unga thailändskor. Han ville veta plats, tidpunkt och om jag visste vem mannen var. Det visade sig att en av männen på bilden var en polisinspektör på Polismyndigheten i Uppsala. När han var i Thailand kände han uppenbarligen att han inte hade något att frukta och verkade heller inte oroad över att hamna på bild. Mannen som kontaktade mig var polisinspektörens chef och han hade sett fotot i en tidning och känt igen sin kollega. Han såg mycket allvarligt på det hela. Det visar hur utbredd problematiken är. Sexturisterna är i alla åldrar och finns i alla yrken och samhällsklasser, säger Joakim.

De män som åker till Thailand för att köpa sex – köper de även sex i Sverige?

Joakim berättar att ett fåtal av männen köper sex även hemma och dessa pratade ganska öppet om det. Flertalet av männen berättade att de väntar tills de är i Thailand på grund av att det är billigare där och att det får resan att kännas mer speciell.

Norge är enda land i världen som har en sexköpslag utomlands. Trots detta har Norge inte lyckats hindra norska män från att köpa sex. Det finns kryphål i lagen och i realiteten kan det norska rättsväsendet inte bevaka eller följa upp tips om brott. Det finns knappt någon person alls som dömts för den typen av brott i Norge, trots att det finns norska män i Thailand som köper sex.

Thailand har förbud mot att sälja och köpa sex men ändå pågår sexhandeln. Händer det någonsin att de som köper eller säljer sex straffas?

– Det är även olagligt att inneha lokaler för prostitution och att sälja sexleksaker – det anses skada folkets sedlighet. Att förbudet inte fungerar beror på flera faktorer. Det finns även en inhemsk efterfrågan – många thailändska män köper själva sex. Givetvis är det också ett internationellt problem på grund av massturismen där män från hela världen besöker Thailand för att sexköp. Sexturismen är en väldig lukrativ industri som genererar mycket pengar. Framför allt till de om innehar lokaler men det genererar även pengar till de människor som är en del av industrin – dörrvakter, knarklangare, bartenders, taxichaufförer med flera. Det är otroligt mycket pengar i omlopp. Många får sin inkomst genom sexindustrin, säger Joakim.

Bredvid ingångarna till de största klubbarna i Pattaya och Bangkok ligger det polisstationer, men de väljer att inte se eller höra. Myndigheterna vill inte riskera att mista inkomsterna och därför upprätthåller de problematiken. Korrupta element inom polismyndigheten och bland politikerna ser till att ta ut mutor och pengar från industrin som är det som försörjer dem.

I Thailand fick Joakim tillfällen att prata med socialarbetare som arbetar med att hjälpa kvinnorna. De vittnar om svår fattigdom och ekonomisk desperation som tvingar de unga kvinnorna in i sexindustrin. Det finns ett stort tryck och flera krav på många thailändska kvinnor, att de ska hjälpa till att försörja föräldrarna och hemmet. Det är en stor anledning till att de blir indragna i industrin.

I Sverige har 1 man av 10 köpt sex. Vad krävs egentligen för att få ett stopp på sexhandeln – både den inhemska och den internationella?

– Att kriminalisera hjälper inte. Dessutom tror jag det skulle vara svårt att få en internationell samsyn på prostitution. I brist på detta så behöver vi ha en bredare, bättre och djupare diskussion om problemet här hemma i Sverige. Du som resenär kan på plats när du ser dessa saker låta bli att rycka på axlarna. Markera din avsky över det du ser. Jag har själv sett i Pattaya hur en man satt och höll handen med en flicka som knappt var i puberteten. Mängder av folk gick förbi, men ingen höjde ett ögonbryn.

– Den här resan var på flera sätt ett av de värsta uppdragen jag tagit på mig. Jag kunde inte träda ur rollen som journalist undercover och det var väldigt tufft. Samtidigt tog jag på min uppdraget med vetskapen att jag skulle klara av det rent mentalt. Jag har jobbat i extrema miljöer tidigare som journalist. Att bevittna det här på plats gjorde såklart att jag blev förbannad och det har varit en motor. Jag fick stänga av känslomässigt där och då och framstå som en av dem. Det var nästan som att bevittna en bilolycka, berättar Joakim.

Det finns väldigt mycket tragik i sexturismen och alla de människor som faller offer för industrin. En exempel är mannen från norra Uppland som trodde han funnit kärleken i en kvinna som han hittat via Tinder och reste till Thailand för att träffa henne. Vissa som söker förhållanden tar kontakt över datingappar innan man reser, medan andra använder apparna för att få snabbare kontakt och ha en sexträff klar redan när planet landar. Vissa av de thailändska kvinnorna blir även föremål för fruimporten till bland annat Sverige.

Prostitution utsätter människor över hela världen för ett otroligt lidande. En del av att komma åt problemet är att vi belyser det och pratar om det, men det krävs också ökad kunskap om vad som ligger bakom beteendet hos männen som köper sex.

|| Efter sin resa skrev Joakim reportageboken Thailandssvenskarna. Vill du läsa mer om Joakim och hur du kan köpa boken? Besök Joakims hemsida här. ||

***

Åsa Brittsten Hjelm
2020-04-09

 

Joakim Medin – journalist och författare. Foto: Daniel Wiklander/Scoop

 

Foto: Joakim Medin

 

Foto: Joakim Medin

 

Foto: Joakim Medin

Livsavgörande 100 miljoner till kvinnor och barn

2020-04-01

Desto mindre kontakt med omvärlden, desto mer ökar våldet innanför hemmets fyra väggar. Så ser verkligheten ut för många våldsutsatta kvinnor och barn just nu.

Idag på ett extrainsatt regeringssammanträde togs beslutet att regeringen och samarbetspartierna lägger 100 miljoner kronor i den nya extrabudgeten som ska gå till barn- och kvinnorättsorganisationer. Obeskrivligt viktiga pengar till de kvinnor och barn som utsätts extra i och med Coronakrisen.

Vi har tidigare skrivit om att våldet eskalerar i kristider för de som redan lever i en våldsam relation. Många arbetar hemifrån just nu, fritidsaktiviteter och andra avbrott i vardagen som ger tillfälle till andrum är inställda och faktorer som ökad stress och oro för ekonomi, hälsa etc kan få våldet att eskalera. Det som skall vara en trygg punkt – hemmet – blir ett fängelse och en brottsplats för de som utsätts.

Sedan Coronautbrottet har kvinnojourer arbetat hårt för att finnas tillgängliga på flera olika sätt – allt för att kunna nå de hjälpsökande.

Detaljerna om hur pengarna kommer att fördelas är inte klara än, men BRIS och kvinnojourer är självklara mottagare.

Läs pressmeddelandet från vår riksorganisation Unizon här!

 

Situationen med Coronaviruset ger ökad risk för våldsutsatta kvinnor och barn

2020-03-19

I de här tiderna när Coronaviruset härjar och många jobbar hemifrån, är hemma på grund av sjukdom eller sitter hemma i karantän, då intensifieras också våldet för de kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relation. Många tvingas leva tätt inpå sin förövare.

Möjligheterna att komma ifrån sin förövare några timmar under dagen, att få en möjlighet till andrum, kunna ringa ett samtal i rop på hjälp eller söka värdefull information på internet om hur det går att få hjälp – för många försvinner dessa möjligheter mer eller mindre.

VI FINNS HÄR FÖR DIG!
Kontakta oss om du behöver hjälp och stöd och har möjlighet att göra detta utan att det innebär en risk för dig själv:

🧡 Ring oss – 0470-488 08
🧡 Maila oss – kontakt@kvinnojourenblenda.se
🧡 Kontakta oss via Messenger
❗️Vid akuta ärenden ringer du alltid Polisen via 112
📌 Du kan också ringa Kvinnofridslinjen för stöd – 020-50 50 50.

Ta hand om er där ute! ❤️

 

Krönika: Inte alla män

2020-03-12

|| Krönika av Elisabeth Anderberg ||

När vi pratar eller skriver om mäns våld mot kvinnor. Eller hur män nedvärderar, förtrycker och behandlar kvinnor på ett annat sätt än vad de behandlar andra män så kan man nästan kasta ett öga på sekundvisaren för att räkna ner tills första arga kommentaren kommer. Ofta innehåller kommentarerna orden ”inte alla män”.

Vi kan alltså inte än räkna hem människor som så pass begåvade så att de kan tänka sig att ett beteende eller struktur är ett problem även om det inte begås eller följs av 100 procent av befolkningen.

Så jag tänker att vi kan försöka vända på frågan och faktiskt utgå från just orden ”inte alla män”.

Den gångna helgen ägnade jag åt en utbildning som Kvinnojouren Blenda, RF-SISU Småland och Unizon höll. Den handlade om det metodmaterial som MÄN och Unizon tagit fram som ett steg i att förändra våra skadliga normer och strukturer från tidig ålder.

För vet ni vad.

Inte alla män vågar prata om hur de känner på riktigt.

Inte alla män kan säga ifrån när de ser någon göra något de vet är fel.

Inte alla män vågar bära de kläder de vill.

Inte alla män klarar av att berätta för sina vänner om sina problem.

Inte alla män har modet att låta sina söner få skapa sina egna värderingar och normer.

Inte alla män klarar av att ta en motgång utan att reagera med våld.

Inte alla män vågar be om hjälp när de mår dåligt.

Och just det sista exemplet kan vi se från tidig ålder. Av alla de samtal som BRIS, Barnens rätt i samhället, fick ta emot under förra året var 13 procent från pojkar. Jag har väldigt svårt att tro att det speglar samhället.

På samma sätt kan vi se i brottsförebyggande rådets, BRÅ, siffror att 98 procent av alla anmälda misshandlar så är det män som har misshandlat.

Och en siffra till som de hade. 69 procent av alla som begick självmord var män.

Kan man tänka att siffrorna 13, 98 och 69 procent på något sätt hänger ihop? Att vi kanske skulle kunna få ner de två sista siffrorna om vi lyckas med att öka den första?

Eller vi behöver för den delen inte blanda in BRIS. Tänk om vi kan få pojkar att börja prata om hur de känner och vad de står för innan vi placerar dem i en box med normer som säger att de ska vara tuffa, hårda och kåta.

I årets första deltävling av melodifestivalen så ställde Felix Sandman upp med låten ”Boys with emotions”. Jag läste en intervju med honom där han förklarade att ville nå ut med budskapet om att pojkar och män måste börja prata och visa sina känslor. Inte för att han själv stängt in sina känslor. Tvärtom. Han beskrev sin uppväxt som väldigt tillåtande där hans föräldrar alltid varit noga med att låta honom få visa sina känslor, oavsett vad han känt och de hade själva varit goda exempel genom att visa sina känslor.

Felix Sandman skulle med enkelhet ha kunnat läsa och se alla problem som finns i detta med kopplingen att hålla inne sina känslor och våldsamma män, ryckt på axlarna och sagt att det inte berör honom för ”inte alla män”. Men han gjorde tvärtom. Han insåg att det även var hans ansvar att visa de bra värderingarna.

Och det är just det som vi kan önska oss av alla som kommenterar ”Inte alla män”. Visa det i handling istället för att känna er påhoppade. Ingen har någonsin sagt att alla män blir våldsamma, håller inne sina känslor, står för sunkiga patriarkala värderingar och så vidare. Men om vi inte får se de männen berätta och stå upp för sunda värderingar. Hur ska vi då kunna veta vilka som tillhör ”Inte alla män”?

vxoweek.se

Elisabeth Anderberg

Internationella Kvinnodagen 8/3 - på gång i Kronobergs län

2020-03-05

Så här uppmärksammas Internationella Kvinnodagen i veckan och 8/3

Onsdagen den 4/3

Tjejkväll på Grand Samarkand
Kvinnojouren Blenda finns på plats på tjejkväll på köpcentret Grand Samarkand.

Lördagen den 7/3

Kvinnofrukost ”Go morron, gör om mej”
Kvinnojouren Blenda finns på plats.

Söndagen den  8/3

Basket – Ravens/Kalmar möter Wetterbygden i Teleborgshallen. Kvinnojouren Blenda på plats!

”Kan ni tänka er ett bättre sätt att fira Internationella Kvinnodagen den 8/3 än med en basketmatch i damligan Div 2, mellan Ravens/Kalmar och Wetterbygden hemma i Teleborgshallen? Tillsammans kan vi skapa en riktigt bra stämning om alla hjälps åt att stötta vårt damlag. Dagen till ära stödjer vi Kvinnojouren Blenda som kommer att vara på plats och dela med sig av sin viktiga verksamhet.

Vi kommer att ha tävlingar den dagen för de som vill testa sina skills! Newbody har lämnat några produkter som de gärna vill att vinnarna ska ta med sig!

Vill du vara med och stödja kvinnojourens arbete kan du göra det via insamlingen  på Facebook!”

Vi tackar Växjö Ravens Basket för det här fina initiativet! Välkommen till Teleborgshallen 8/3!

Biovisning – ”No more fucks to give”
Mingel med Kvinnojouren Blenda i samband med filmvisning av No more fucks to give på Folkbiografen Hovmantorp.

Internationella Kvinnodagen de luxe
Arrangeras av Det fria ordet hus och Café de luxe. Under vecka 10 firar Växjö Elin Wägner-veckan. Det sker en rad olika arrangemang i Elin Wägners anda, och veckan avslutas med en manifestation på Speakers Corner som en hyllning till Elin Wägner och alla andra kvinnor denna internationella kvinnodag. Mer info hittar du här!

Folkets Bio, Palladium
Veckan innan Internationella Kvinnodagen visar Folkets Bio filmer med kvinnliga regissörer. 8/3 visas En Kvinnas Val (även 10/3 och 12/3). Besök folketsbio.se för mer info!

 

Våldet i siffror 2019

2020-01-22

I mitten av januari presenterade Brottsförebyggande Rådet nya preliminära siffror för 2019 samt jämförelser med brotten föregående år. Statistiken visar en ökning – både vad gäller sexualbrott och misshandelsbrott. Utöver statistiken på bilden nedan presenterades även följande:

  • En majoritet av misshandelsbrotten mot kvinnor begicks av närstående och bekanta gärningspersoner. Närmare en tredjedel (31%) av brotten mot kvinnor utgjordes av misshandel i en parrelation.
  • 9 730 brott om sexuellt ofredande anmäldes under 2019 (exkl. exhibitionism).
  • Anmälda brott om sexuellt ofredande mot kvinnor ökade med 244 brott till 5 290 brott (+5%)
  • Anmälda brott om sexuellt ofredande mot män ökade med 12 brott till 461 brott (+3%). Anmälda våldtäkter mot män- 260 brott (+35%)
  • Av de anmälda våldtäktsbrotten mot kvinnor var nästan en tredjedel (32%) våldtäkt av närstående i en parrelation.

När det gäller sexualbrott leder enbart 5-10% av anmälningarna till fällande dom. Det finns dessutom ett stort mörkertal då många brott aldrig anmäls.

Statistisk källa: BRÅ. Obs. att siffrorna gäller Sverige.

 

Alla kan göra skillnad

2020-01-09

Vi fick ta emot en fin historia från en vardagshjälte. Ibland kan det som tycks vara en liten insats för dig, göra en enorm skillnad för någon annan!

”För några år sedan var jag är på väg hem från jobbet en torsdagseftermiddag. Jag såg en kvinna och hennes barn komma gående på en gata i Växjö på väg ut mot golfbanan. Barnvagnen de kom gående med var full med kassar. Man kunde tydligt se att de var vilse och jag fick känslan att något inte stod rätt till. Jag höll på att packa in lite saker i bilen och jag kom därför inte iväg direkt. När jag tittade upp på nytt såg jag att de stod kvar och det verkade som att de inte visste vad de skulle göra. De hade kommit lite närmare och jag se att de frysvaror de handlat var på väg att tina.

Kvinnan tittade tveksamt mot mig och jag insåg att de behövde hjälp. Med stor tvekan närmade de sig och kvinnan frågade om vägen de gick på ledde till centrum. Jag berättade att centrum låg en bra bit därifrån.

Hon undrade om jag möjligen skulle kunna hjälpa henne att ringa efter en taxi. Jag undrade då vart hon skulle. Hon skulle till Kvinnojouren Blenda på Linnégatan, berättade hon. Då sa jag att jag självklart kör henne och barnen dit. Hon var mycket tveksam till detta erbjudande, men hon tog ett djupt andetag och samlade mod och tackade ja. Det tog ett tag innan vi lyckats baxa in barnvagn och matkassar i bilen.

På väg in mot stan berättar kvinnan att hon uppenbarligen gått helt vilse i stan. Hon och barnen hade kommit till Växjö på förmiddagen från en annan stad och de hade fått lite pengar för att kunna köpa lite mat och därefter kunna starta på nytt i Växjö. Bevisligen var det så att hon blivit misshandlad av sin partner och därmed blivit förflyttad till Växjö för att försöka göra sig fri från sin plågoande. Allt eftersom färden gick in till stan ”släppte” det för henne och hon brast ut i gråt – rejält.

Alltså ett stort steg för henne att överhuvudtaget sätta sig i främmande mans bil och lita till fullo på vederbörande med den historia hon hade med sig i bagaget.

När jag sedermera släppte av henne och barnen nere på Linnégatan och kvinnojourens lokaler var det med värme i hjärtat. Hennes ögon och det leende jag fick som tack var också obetalbart!”

Sexuellt våld - en fråga om makt och kontrollerande

2019-12-21

Vad är sexuellt våld?

Det sexuella våldet kan se ut på flera olika sätt, men innefattar psykiska eller fysiska handlingar som utförs utan att du gett ditt samtycke. De som är allra mest utsatta för sexualbrott är unga tjejer i åldern 16-24 år. Förövaren är oftast någon kvinnan känner sedan tidigare – en partner, vän, bekant eller släkting – inte sällan en jämnårig eller en äldre kille. Sexualbrott begås oftast hemma eller hos någon man känner. Det kan även begås utomhus men det är inte alls lika vanligt. Det är också ovanligt att övergreppet begås av en helt okänd person, men det kan också ske. Det kan också vara flera som begår övergreppet tillsammans.

Att bli utsatt för sexuellt våld väcker ofta skuld- och skamkänslor och många upplever att samhället och rättsväsendet skuldbelägger kvinnorna genom bland annat fördomar om sexualbrott.

Exempel på sexuellt våld:

  • Någon gör något sexuellt med dig mot din vilja, till exempel tvingar dig till samlag – våldtäkt –  eller tar på dig med händerna, munnen eller könsorganet trots att du inte vill.
  • Att bli tvingad att titta på när någon onanerar, att tvingas titta på porr eller bli övertalad att utföra sexuella handlingar på dig själv medan den andra tittar.
  • Om någon får dig att ha sex genom att ge dig saker, alkohol eller pengar.
  • Om du blir fotad eller filmad på ett sexuellt sätt mot din vilja – oavsett om det är via mobil, webkamera eller IRL.
  • När någon utför sexuella handlingar mot dig och du inte vågar säga nej, ofta på grund av att förövaren är i en maktposition.
  • När någon rör vid dig, ser på dig på ett sätt som uppfattas som opassande eller säger saker med sexuell anspelning utan att du vill det.
  • Att sälja eller köpa en människa för sexuella ändamål – prostitution.
  • När någon försöker tjata sig till sex – trots att du säger nej.
  • Att ha sex med någon som är för full för att samtycka, är avsvimmad eller så sjuk att denne inte kan samtycka.
  • Att ha sex med någon som inte gett samtycke i ord eller handling.


Sexuellt våld i nära relationer

Det sexuella våldet är ofta en del av mäns våld i nära relationer. Det kan till exempel handla om att du känner dig tvingad att vara sexuellt tillgänglig för din partner för att undvika att bli utsatt för andra former av våld eller att bli väckt mitt i natten av att din partner gör något sexuellt med dig, mot din vilja.

Ibland kan gränsen mellan vad som är ett övergrepp och vad som är frivilligt bli otydligt för den som är våldsutsatt. ”Försoningssex” efter våldsutövandet kan av mannen ses som en positiv sexuell upplevelse efter ett gräl, medans det för kvinnan kan upplevas som ett övergrepp.  För henne handlar det om en försvarsstrategi för att undvika andra former av våldsutövande. Ofta inser hon inte förrän efteråt att det faktiskt rörde sig om en form av våldsutövande och kontrollerande beteende. Det viktiga är känslan av att ha tvingats till sex man inte ville ha – det är det som räknas som ett sexuellt övergrepp.


Det sexuella våldet i siffror

Under 2021 anmäldes omkring 27 600 sexualbrott, varav 9 962 rubricerades som våldtäkt. Sexualbrott innefattar ett flera olika typer av brott – våldtäkt, sexuella övergrepp och sexuella trakasserier.

  • Av de anmälda våldtäkterna gällde 3 900 våldtäkter mot barn i åldern 0–17 år.
  • Av de anmälda våldtäkterna mot vuxna (18 år eller äldre) 2021 var 93% brott mot en kvinna och 7% mot en man.
  • 77% av sexualbrotten sker inomhus, av en anhörig, bekant, släkting eller någon den utsatta har en nära relation med.
  • 5 % av våldtäkterna är överfallsvåldtäkter.
  • 1/5 av kvinnor världen över har utsatts för sexualbrott innan 15 års ålder.

Källa: BRÅ

 

Besök Kvinnojouren Blenda under Kulturnatten 25/1

2019-12-07

Kvinnojouren Blenda visar upp utställningen Cause of Death: Woman, som är en journalistisk granskning av våld mot kvinnor. En av tre kvinnor världen över utsätts för fysiskt, psykiskt, sexuellt, hedersrelaterat våld och förtryck eller andra typer av våld under sin livstid. Mellan 2010 och 2012 undersöktes situationen i tio länder. I varje land pratade man med ett antal personer som överlevt våldet samt personer som arbetar för förändring. Med hjälp av anhöriga kunde också en dödad kvinnas historia bli berättad.

Välkommen in till oss på Kvinnojouren Blenda under Kulturnatten – vi bjuder på tilltugg och något att dricka!

Familjedag på Araby Park Arena 7/12

2019-12-06

MEDMÄNSKLIGHET – MÅNGKULTUR – MÖTEN

Lördagen 7:e december anordnar Växjö Kommun i samarbete med Svenska Röda Korset, Rädda Barnen, Kvinnojouren Blenda, Junis och Arabys Aktiva Familjer Familjedag på Araby Park Arena.

Från klockan 12:00: Kaffe/te och kaka – spenatpiroger – korv med bröd.

AKTIVITETER FÖR BARNEN:

* Adventspyssel
* Hinderbana
* Bokhörna/Bokiga julklappstips
* VR-glasögon (vågar du gå på planka mellan skyskrapor? Åk berg- och dalbana, gå i en sagovärld eller besök en plats i världen.)

PROGRAM I BLACKBOXEN:
Kl. 11:00 – Sagostund och konstvägg
Kl. 12:00 – Hjärt- och lungräddning och hjärtstartare. Mentor till mentor.
Kl. 13:00 – Dansa zumba – dansa hip-hop.
Kl. 14:00 – Biskop Fredrik och imam Ismail samtalar kring medmänsklighet, mångkultur och möten. Likheter och skillnader?

Vi ses på Araby Park Arena – hjärtligt välkomna!

 

Volontärkrafter viktiga i kampen mot våldet

2019-12-05

Att engagera sig som volontär är att göra skillnad för andra och för sig själv! I många organisationer och ideella föreningar är volontärer en oerhört viktig del av verksamheten för att över huvud taget överleva eller nå sina mål. Många föreningar är helt beroende av sina volontärers viktiga arbete. Internationella volontärdagen instiftades för att hylla alla volontärers osjälviska arbete och i år firas dagen den 5:e december.

Att inte vara en ”liten lort”

Karolina har varit volontär hos Kvinnojouren Blenda i 11 år och berättar hur hon ser på sitt volontärsuppdrag.

–  Jag såg en tidningsannons om att kvinnojouren behövde volontärer. Den främsta anledningen till att jag sökte var att jag ville ge något tillbaka, då jag kände en sådan tacksamhet för allt som jag har. Sådant som inte är en självklarhet för alla. Att inte gå omkring i livet och vara en ”liten lort” utan kunna göra något gott för andra människor! säger Karolina.

En vardagskväll på ett jourpass kan börja med att två jourare kommer till det skyddade boendet och får information av personalen vilka kvinnor och barn som bor där och om det är något särskilt som bör tänkas på. Sedan umgås, pratar och fikar man, ibland pysslas det eller spelas spel. På helger kan det ibland stå utflykter på schemat eller så följer man med barnen på olika aktiviteter.

Oslagbar styrka och kraft

– Det som är den bästa belöningen och som även bidrar till att man känner sådant engagemang, är att få se kvinnorna växa och börja blomma igen – det är fantastiskt! Deras styrka och drivkraft är oslagbar. Min roll är att vara en guldkant i tillvaron för de kvinnor och barn som jag träffar och försöka få dem att glömma allt det tuffa och jobbiga – om så bara för en stund. Det finns många fina möten och minnen att se tillbaka på genom åren.

Finns det egenskaper som du tycker är extra viktiga att ha som volontär?

– Jag tycker man ska se kvinnorna och barnens behov. Att kunna känna in vad de behöver just nu. Man måste sätta sina egna behov åt sidan när man är volontär – jag är där för deras skull och inte för min. Att vara trygg i sig själv, empatisk och gärna ha nära till skratt är värdefulla egenskaper. Vem som helst kan vara volontär, bara man har hjärtat på rätt ställe och vill andra människor väl!

Guldkant på tillvaron

– Att vara volontär sätter guldkant på tillvaron. Det ger en ödmjukhet och tacksamhet inför livet och man får så mycket tillbaka. Det är ett viktigt uppdrag och du väljer själv när du har tid och möjlighet att ge av dig själv till andra.

Kvinnojouren Blenda är en ideell förening som verkar för ett jämställt samhälle fritt från våld. I över 30 år har vi stöttat och hjälpt ett betydande antal kvinnor och barn ur våldsamma relationer till en bättre livssituation. Vi arbetar också preventivt och utbildande.

Vi har idag ett 20-tal aktiva volontärer som tillsammans arbetar med våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor. Volontärernas arbete kan se olika ut – de kan hjälpa till i våra skyddade boenden, i vår utåtriktade verksamhet, ordna med praktiska uppgifter eller vara språkvolontärer. Vi ser gärna en blandning av både kvinnor och män bland våra volontärer!

– Om jag fick beskriva Kvinnojouren Blendas verksamhet med tre ord, skulle jag säga värme, drivkraft och hög kompetens! säger Karolina avslutningsvis.

 

Fri filmvisning - oscarsbelönade Allt för min son

2019-11-27

Onsdagen 27/11 kl. 19:00 bjuder Kvinnojouren Blenda tillsammans med Brottsofferjouren Växjö in till en kostnadsfri filmvisning på Folkets Bio, Palladium i Växjö.

Föreläsning med Nina Rung i Växjö Konserthus 26/11

2019-11-06

Välkommen på föreläsning med kriminologen och debattören Nina Rung som har mångårig erfarenhet av att arbeta med frågor om våld och kön samt förebyggande arbete mot
sexuella övergrepp. Nina kommer att prata om hur könsnormer, machokultur och snäva roller begränsar oss. Du kan göra skillnad – var med och ta reda på hur!

Tema – hur destruktiva könsnormer kan leda till psykisk ohälsa och övergrepp. Kvinnojouren Blenda, Smålandsidrotten, Brottsofferjouren Växjö, MÄN och Länsstyrelsen i Kronobergs län bjuder in till en föreläsning med Nina Rung i samband med Ett Kronoberg fritt från våld.

#EFTERMETOO

Efter föreläsningen bjuder organisationen MÄN in till fika och samtalsgrupp #eftermetoo. En trygg plats för samtal kring känslor, erfarenheter och minnen.

Nina Rung – PDF

 

Kvinnojouren Blenda medarrangör till Ett Kronoberg fritt från våld

2019-11-06

Under vecka 48 anordnas det nationella initiativet En vecka fri från våld, som är skapat av Unizon och MÄN. I Kronobergs län arrangerar vi veckan genom Ett Kronoberg fritt från våld – en samverkan mellan Brottsofferjouren Växjö, Familjefrid Kronoberg, Kvinnojouren Blenda, Länsstyrelsen i Kronobergs län, MÄN, Region Kronoberg, Rädda Barnen, Smålandsidrotten och Växjö Zontaklubb.

Kvinnojouren Blenda anordnar flera aktiviteter under veckan – se hela programmet här!

Du hittar även aktiviteterna i vårt Kalendarium.

Stöd vår verksamhet

2019-09-12

Kvinnojouren Blenda är en ideell föreing som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Föreningen grundades 1981 och är partipolitiskt och religiöst obunden. Jouren drivs av en styrelse, anställd personal och ideella medlemmar som arbetar aktivt för att motverka ala former av fysikt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och socialt våld.

Kvinnojouren Blenda är en ideell föreing som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Föreningen grundades 1981 och är partipolitiskt och religiöst obunden. Jouren drivs av en styrelse, anställd personal och ideella medlemmar som arbetar aktivt för att motverka ala former av fysiktt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och socialt våld.

Kvinnojouren Blenda bekämpar i första hand det våld som riktas mot kvinnor men uppmuntrar även andra hjälpsökande att ta kontakt. Kvinnojouren Blenda är en ideell föreing som arbetar för ett jämställt samhälle fritt från våld. Föreningen grundades 1981 och är partipolitiskt och religiöst obunden. Jouren drivs av en styrelse, anställd personal och ideella medlemmar som arbetar aktivt för att motverka ala former av fysiktt, psykiskt, sexuellt, ekonomiskt och socialt våld.

Kvinnojouren Blenda bekämpar i första hand det våld som riktas mot kvinnor men uppmuntrar även andra hjälpsökande att ta kontakt.